Den svenska skogen – Holmsunds AB

I maj 1885 startade produktionen vid det av James Dickson & Co byggda sågverket vid lastageplatsen Holmsund. Sågverket kompletterades därefter med ett hyvleri. Av sågverksavfallet producerades träkol.

År 1896 såldes sågverket i Holmsund till Gustav Peter Braathen, som tidigare hade övertagit Dicksons såg i Svartvik utanför Sundsvall. Det nya bolaget Holmsunds AB bildades samma år.

Familjen Dickson hade inte i någon större utsträckning köpt in skogsfastigheter i området utan i stället tecknat femtioåriga avverkningsrätter, vilket innebar att det inte fanns några stora skogsegendomar inom företaget. Nytecknandet av mångåriga avverkningsrätter hade emellertid förbjudits 1889.

När Holmsunds AB bildades inleddes därför en period av mycket stora fastighetsköp, framför allt inom Umeälvens avrinningsområde inom Lycksele lappmark. Samtidigt utnyttjades de kvarvarande avverkningsrätterna mycket hårt.

1921 hade företaget 660 anställda inklusive Obbolafabriken. Styrelsen utgjordes av Einar L. Braathen (ordf. och VD), G. Otto L. Braathen, A. Kiær och A. Sandqvist.

Både sågen och hyvleriet i Holmsund brann 1921, men en ny, snabbare såg med sju ramar byggdes omedelbart upp på samma plats. År 1939 förstördes sågen och hyvleriet återigen genom brand. En betydligt modernare anläggning byggdes upp i deras ställe och var färdig att tas i drift 1940.

1929 köptes Holmsunds AB av Svenska Cellulosa AB och 1954 fusionerades bolaget med moderbolaget.

Obbola

År 1902 förvärvade Holmsunds AB samtliga aktier i Obbola Ångsågs AB, som drev ett sågverk i Obbola på andra sidan Österfjärden. År 1909 förstördes sågverket i en brand och verksamheten upphörde.

Tillsammans med Sandviks Ångsågs AB och Nordmalings Ångsågs AB beslöt Holmsunds AB att uppföra en sulfatfabrik där Obbola ångsåg hade stått. För detta ändamål bildades ett särskilt bolag, Obbola Cellulosa AB. Fabriken togs i bruk 1913 och sysselsatte då 250 arbetare. År 1916 ordnade Holmsunds AB egen kraftförsörjning till fabriken genom anläggandet av Baggböle vattenkraftverk, eftersom företaget ägde delar av Baggböleforsen sedan James Dicksons tid

Efter att Obbola Cellulosa AB gått i konkurs 1919 övertogs fabriken helt och hållet av Holmsunds AB.

År 1929 köptes aktiemajoriteten i Obbolafabriken upp av den nybildade koncernen SCA, vilket innebär att den då bröts ut från Holmsunds AB. Sulfatfabriken och pappersbruket i Obbola finns fortfarande kvar och producerar nu kraftliner åt bolaget SCA Packaging. Fabriken har kontinuerligt byggts om under åren och det finns i stort sett ingenting kvar av den ursprungliga fabriksmiljön.

Trähus och golv

För att minska sitt beroende av export av sågade trävaror köpte Holmsunds AB in sig i AB Svenska Trähus. År 1938 startades Norrlands första fabrik för monteringsfärdiga villor i Holmsund. Verksamheten upphörde i slutet av 1940-talet.

Istället prövades andra former av vidareförädling under 1940-talet. Det blev en snickerifabrik, en dörrfabrik och en fabrik för tillverkning av lamellgolv (parkett). År 1967, efter att Holmsunds AB år 1954 fusionerats med SCA, invigdes en toppmodern parkettfabrik inom Holmsunds industriområde.

Men redan 1971 skars driften i parkettfabriken ner och 1972 upphörde den helt. Tillverkning av plastgolv blev en större framgång. År 1973 såldes plastgolvstillverkningen till Centogruppen AB. Därmed hade SCA avvecklat all sin byggmaterialtillverkning i Holmsund. Golvfabriken drevs fram till 2010 då den las ner. Den sista ägaren var Armstrong Floor Products Europe.

Sågverket i Holmsund blev en del av SCA Timber AB men las ner 2012.

Delar av texten från Wikipedia.

Källor:
  • Jan Glete, Ägande och industriell omvandling, 1987
  • Svensk Industrikalender 1921
Läs mer: