Den svenska skogen – Sandviks Ångsåg AB

Sandviks ångsåg anlades i Holmsund 1860 av ett tremannabolag bestående av Lars Peter Glas, E. O. Öhman och Anders Åström. Rean på 1850-talet köpte Anders Åström och Lars Peter Glas upp skogar. År 1876 bildades Sandviks Ångsågs AB och anläggningen byggdes ut. 

Sävar bruk

År 1877 köpte en av Sandviks ägare, Lars Peter Glas, Sävar bruk som 1862 hade gått i konkurs och därefter övertagits av den engelska firman Hinde & Gladstone Ltd. Järnbruket var då nedlagt, men den finbladiga vattensåg i Sävar som ingick i verksamheten var ännu i drift. Dessutom ingick en lastageplats i Skeppsvik vid Sävarfjärden samt avsevärda skogsegendomar längs Sävarån.

Efter att Glas avlidit 1879 blev Sävar bruk en förvaltningsenhet i Sandviks Ångsågs AB, som nu leddes av disponent Carl Gustav Moritz. Detta bolag övertog 1881 även Johannisfors bruk, som snart lades ned men som tillförde ytterligare skogstillgångar. Sävars sågverk drevs fram till 1889 då det lades ner efter att brädgården i Skeppsvik brunnit. Vid mitten av 1880-talet uppgick produktionen vid Sandviks ångsåg till minst 4 000 standards per år.

1890 startades en ny såg lite sydost om den gamla och 1897 utökades verksamheten med ett hyvleri. Vid sekelskiftet 1900 uppgick produktionen till cirka 12 000 standards och arbetsstyrkan bestod av 300–400 personer. År 1908 genomgick brädgården en total modernisering. Brädgårdsanläggningen ödelades av en eldsvåda 1913, men byggdes snabbt upp igen. Vid branden förstördes även det gamla såghuset.

Skogsinnehav

Bolaget hade också fortsatt att köpa in skogsegendomar längs Umeälven och Vindelälven. När den norrländska förbudslagen infördes 1906 och satte stopp för bolagens hemmansköp hade Sandvik ett fastighetsinnehav omfattande över 100 000 hektar.

Omkring hälften av detta låg i Degerfors socken, där bolaget var nästan lika stor skogsägare som staten. Mycket av innehavet i Degerfors låg kring Vindel-Ånäset, Anders Åströms hemby. Närmare en fjärdedel fanns inom Lycksele socken och omkring 15 % i Sävar socken, där Sävar bruk haft sina skogar.

Mo och Domsjö AB 

Efter att olika personer under några år varit majoritetsägare i Sandviks Ångsågs AB köptes det 1915 av Mo och Domsjö AB och blev ett dotterbolag inom denna koncern. MoDo anlade ett helt nytt sågverk med åtta snabbramar av Bolinders konstruktion. Sandvik fick även nytt hyvleri, sorteringsverk och flishuggningsmaskiner. 1921 hade företaget drygt 320 anställda. Styrelsen bestod då av Seth Kempe (ordf), J.C Kempe, E.A.S. Rålamb, K. Salin (VD) och E.Treffenberg.

Holmsunds AB

Många stora sågverk fick lönsamhetsproblem på 1930-talet, och så även Sandvik. Nedläggning hotade 1938, men situationen löstes i stället genom att ett legoavtal tecknades med AB Statens Skogsindustrier (ASSI). År 1944 såldes sågverket till konkurrenten Holmsunds AB, som fortsatte att såga för ASSI:s räkning.

År 1949 brann Sandvikssågen ned, men byggdes genast upp igen. Den nya anläggningen, som inrymdes i en kompakt, lådformig byggnad, togs i bruk 1950. Sandviks sågverk drevs sedan fram till 1962, då det lades ned. Såghuset har därefter använts för bland annat AMU-utbildningar.

Hyvleriet hade lagts ned redan 1950, varefter byggnaden skänktes till en stiftelse för att användas som sporthall. Denna brann upp i augusti 2006.

Texten i huvudsak från Wikipedia.

Källor:
  • Jan Glete, Ägande och industriell omvandling, 1987
  • Svensk Industrikalender 1921
Läs mer: