Billeruds AB bildades 1883 av Gustav Theodor Lindstedt och Viktor Folin i Säffle år 1883 i syfte att tillverka sulfitmassa.1901 var aktiekapitalet 400 000 kronor och styrelsen bestod av P. Malmberg, Viktor Folin och Gustav Theodor Lindstedt (VD).
År 1884 stod den nya fabriken vid egendomen Billerud i Säffle färdig. Folin lämnade företaget 1888. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet kom ett stort antal gamla bruk att införlivas i Billerud då företaget beslutade sig för att strategiskt satsa på en egen råvarubas av skog.
Detta skedde bland annat genom att utgöra grunden till Billeruds AB köpte upp gamla krisdrabbade järnbruk för att komma åt deras skogar. Även sågverksföetag och mindre massafabriker köptes upp.
En första uppköpsvåg
Stömne Bruk
År 1899 skedde det första förvärvet då Billeruds AB köpte Stömne Bruks AB (grundat 1875, men med anor från 1600-talet) med ca 6 000 ha. Billeruds Bruk eldhärjades samma år, men var året därpå återuppbyggt.
1904 såldes aktiemajoriteten i Billeruds AB till ett göteborgskonsortium lett av familjen Kjellberg. En annan delägare var James G. Calvert som efterträdde Gustav Theodor Lindstedt som disponent.
1904 förvärvades Slottsbrons Sulfit AB. Slottsbrons Sulfit grundades 1897 och uppförde en sulfitfabrik i Slottsbron.
Nors Jernbruks AB
1905 köptes Nors Jernbruks AB. Detta företag, grundat 1881, ägde två stycken träsliperier, ett i Bada byggt 1896 och ett i Torsby byggt 1886, för tillverkning av mekanisk pappersmassa. Bruket i Torsby hade anor sen 1693 som järnbruk medan Bada järnbruk ursprungligen startades 1649. Båda järnbruken lades ner 1878.
Hillringsberg
Norskägda Hillringsbergs AB (grundat 1870) förvärvades 1907. Hillringsbergs AB ägde vid övertagandet 14 800 ha skog, två träsliperier, såg, kvarn och kraftstationer. I samband med detta erbjöds chefen för Hillringsbergs AB, Christian Storjohann, att bli VD i Billeruds AB. Han kom då att ersätta Gustav Theodor Lindstedt.
Efter Storjohanns inträde i ledningen för Billerud inleddes en period med en rad uppköp av konkurrenter. 1909 förvärvades AB Stömne Sulfitfabrik (tidigare ägt av familjen Frisell), som tidigare varit en betydande konkurrent om trämasseveden vid Glafsfjorden. Dess sulfitfabrik ombyggdes omedelbart för tillverkning av sulfatcellulosa. Bada träsliperi lades ner 1913.
1914 sålde göteborgskonsortiet aktiemajoriteten i företaget till ett säfflekonsortium med Christian Storjohann i spetsen. Andra delägare var bl.a. Jörgen Blakstad, A. Brunes, Birger Pedersen, Herman Vogt och Aksel Möller.
Rämen-Liljendahl
År 1915 införlivades AB Rämen-Liljendal (tidigare ägt av familjen Kjellberg) med 18 260 ha skogsmarker i östra Värmland i bland annat Rämen.
Nästa köp, år 1916, omfattade Bosjö bruk med 7 400 ha skog i Filipstadstrakten och år 1917 tillkom ytterligare 32 100 ha genom förvärven av tre företag.
Jössefors
År 1917 inköptes Jössefors AB som då drev drev de ett träsliperi och ett sågverk. De ägde också 30 000 ha skog. Jössefors träsliperi i Värmland hade anlagts 1871. 1880 blev det ett aktiebolag med namnet Jössefors AB. År 1912 köpte företaget upp Älgå bruk som anlades som järnbruk 1686. Järnbruket i Älgå lades ner 1877.
I Jössefors byggdes också en sulfitfabrik vid sidan av träsliperiet och 1919-21 ett pappersbruk. Träsliperiet brann ner 1919. Billerud specialiserade sig snart på att leverera blekt sulfitmassa för tillverkning av viskossilke (konstsilke).
Charlottenberg
Samma år, 1917 förvärvades även Charlottenbergs AB (grundat 1890) med ett träsliperi. Charlottensbergs bruk grundades 1827 som ett järnbruk med namnet Morastforsen. Två år senare fick det namn efter Charlotta Berg som var gift med brukspatronen Lars Daniel Larsson.
Vid anläggningen fanns 1850 även en kvarn, såg och en timmersluss. Bruket utökades successivt och var under 1880 talet jämte Lesjöfors det största bruket i Värmland. Efter ägarens död 1889 gjordes företaget om till aktiebolag.
Järnbruksverksamheten minskade sen snabbt. 1896 byggdes ett träsliperi på platsen. En eldsvåda 1906 förstörde dock hela bruket som därefter inte blev uppbyggt igen.
Sälboda
Sälboda AB var ytterligare ett företag som köptes 1917, som ägde Brättne bruk med en sulfitfabrik (byggd 1906) och ett pappersbruk (byggt 1903) byggda i anslutning till ett träsliperi anlagt år 1893. Träsliperiet lade omedelbart ner.
Köpet av Sälboda AB (tidigare ägt av Jörgen Blakstad) tillförde Billerud dess första pappersbruk, Brättne. Jörgen Blakstad blev därefter chef för fabrikerna i Jössefors (tidigare Jössefors AB), Charlottenberg (tidigare Charlottenbergs AB) och Brättne.
År 1918 köptes Gustav Hallgrens Trävaru AB i Gruvön.
Borgvik och Kyrkebyns Sulfit
Slutligen köptes år 1920 aktiestocken i Borgviks AB som bildats 1863. Företaget drev vid uppköpstillfället träsliperi, sågverk och snickerifabrik. Även Kyrkebyns Sulfit AB i Segmon som bildades 1905 köptes 1920. Till dessa två bolag hörde 19 700 ha skogsmark i nära grannskap med Billerudsbolagets äldre egendomar.
Ett storföretag
Totalt ägde bolaget efter uppköpen 141 200 ha mark, tre sulfitfabriker, en sulfatfabrik, tre pappersbruk, och slutligen även ett mindre järnbruk.
1921 hade Billeruds AB 1 400 anställda varav 150 i Billerud, 160 i Slottsbron, 110 i Stömne, 240 i Hillringsberg, 40 i Torsby, 275 i Rämen, 10 i Bosjön, 200 i Jössefors, 100 i Brättne, 10 i Charlottenberg och 100 i Gruvön. Styrelsen bestod av Christian Storjohann (VD), Herman von Axelson, Jörgen Blakstad. K.A. Bovin, A.Brunes, W.T. Ewert och A.F. Johansson.
Ett pappersbruk byggdes även upp i Billerud 1922. Det kom senare att byggas ut. En ny sulfitfabrik i Jössefors togs i drift 1929. Billeruds AB utökade sina skogstillgångar genom köpet av norska A/S Lier, Varald & Bogen samma år. Det sistnämnda bolaget hade 5 300 ha skog i Sverige och 8 200 ha i Norge.
1929 förvärvades också AB Tvären, AB Ludvika Ångsåg, AB Ludvika Skogar med 19 200 ha skog och AB Nyhammars Skogar med 7 400 ha skog. De var alla fyra dotterbolag till AB Ludvika Bruksegare. Samma år lades Torsby träsliperi ner.
Investeringar
1929 började bolaget bygga en stor sulfatfabrik vid Gruvön i Grums. Den stod färdig 1931, mitt under en internationell lågkonjunktur. Dessutom var det en arbetsmarknadskonflikt i skogsindustrin år 1932.
Billeruds AB klarade att hålla sig utanför konflikten genom att företaget lämnade Svenska Arbetsgivarföreningen (SAF) och slöt ett separatavtal med höga lönelyft för arbetarna. Redan 1933 gick Gruvöns bruk med vinst, trots orosmolnen.
1939 stängdes Stömne sulfatfabrik och 1940 förvärvades Glafva Glasbruk AB och AB Glafva Skogar med 3 700 ha skogsmark. Samma år lade Brättne bruk ner.
Billerudskoncernen kom att öka produktionen genom ett antal nybyggnads- och utbyggnadsprojekt under det sena 1940-talet och tidiga 1950-talet, speciellt under den ekonomiskt gynnsamma perioden som Koreakriget skapade.
1947 hade företaget sulfitfabriker vid Billerud, Kyrkebyn, Slottsbron och Jössefors, sulfatfabrik med reningsverk vid Gruvön, pappersbruk vid Billerud, Gruvön och Jössefors samt papperssäckfabrik vid Gruvön, sågverk med hyvleri och lådfabrik vid Gruvön och Hillringsberg samt sulfitspritfabriker vid Billerud, Slottsbron och Jössefors. De andra anläggningarna var nerlagda.
Vattenkraftstationer fanns vid Borgvik, Hillringsberg, Jössefors, Brättne, Charlottenberg, Torsby och Rämen.
Det totala antalet anställda år 1947 var drygt 1 800. Styrelsen bestod av And. R. Smith (ordf.), Christian Storjohann (v. ordf. och VD), H. Dyster-Aas, landshövd. Bo Hammarskjöld, L. Killander, A. F. Klaveness och G. Liedberg.
Ytterligare uppköp
Företaget köpte Barkens Sågverks AB 1953 och AB Upperuds Trämassefabrik det följande året. Det förstnämnda bolaget ägde vid uppköpet 21 000 ha skog. Ett viktigt steg i utvecklingen var förvärvet av AB Hellefors Bruk (tidigare Wargöns AB) 1958 då detta företag ägde ca 113 000 ha skog tillsammans med sågverk, sulfitfabrik, sulfatfabrik samt pappersbruk. Stålverket och järnbruksverksamheten i AB Hellefors Bruk såldes till SKF.
I samband med köpet av Hellefors Bruk blev Skandinaviska Bankens holdingbolag AB Custos huvudägare i Billeruds AB. Dessutom förvärvades AB Kvicksunds Bruk samma år.
Tillverkningskapaciteten ökade igen när Ohs Bruk AB med 5 000 ha skog och Sörstafors Pappersbruks AB köptes 1960 respektive 1961. 1960 hade Billeruds AB cirka 7 500 anställda vilket hade minskat till 5 500 år 1968.
Utlandssatsningar
Investeringar kom också att göras utomlands, 1964 bildades Celulose Billerud SARL (CELBI) i Portugal i syfte att tillverka pappersmassa från eukalyptusved. Samma år förvärvades även den den brittiska papperssäcktillverkaren Robert L Fleming Ltd. Året därefter blev Billeruds AB ägare i ett liknande företag i Belgien, Manusack SA, som dock blev helägt först 1974.
I Sverige började mindre bruk läggas ned när utvecklingen gick mot allt större enheter. Pappersbruket i Sörstafors nedlades 1966, knappt fem år efter att det köpts av Billerud.
År 1969 bestod styrelsen i Billeruds AB av Åke Pihlgren (ordf), Leif Cassel, Lars-Erik Thunholm, Anders Smith, Franz Hartmann, Gunnar Dahlsten, Svante Simonsson och Gunnar Hindemark (VD).
År 1968 blev den franska tapettillverkaren Cartonneries Menigault ett dotterbolag inom Billerudkoncernen. 1969 förvärvades AB Svenska Wellpappfabriken, grundad 1929 och samma år bildades också Kinnawell AB
Nedläggningar
Jössefors bruk lades ned 1969. I Hillringsberg brann sågverket ned 1970 varvid alll verskamhet lades ner och flyttades till Gruvön. Fredriksbergs pappersbruk lades ned 1972, Slottsbrons sulfitfabrik 1974 och Kyrkebyns bruk i Segmon 1979.
År 1974 hade företaget 6 800 anställda. Styrelsen bestod av Lars-Erik Thunholm (ordf.), Leif Cassel, Anders Smith, Gunnar Hindemark (VD), Gunner Dahlsten, Åke Bergqvist, Lars Edlund och Ture Björkman.
Fusion
Ett samarbete med brasilianska Aracruz Celulose SA resulterade 1978 i byggandet av vad som då var världens största massafabrik baserad på eukalyptusved. Samma år gick Billerud samman med skogsdivisionen inom stål- och skogskoncernen Uddeholm vilket resulterade i att bolagsnamnet ändrades till Billerud Uddeholm AB.
Uddeholm skaffade sig därefter röstkontroll i Billerud-Uddeholm genom att köpa aktier för motsvarade cirka 40 procent av rösterna i bolaget. 1982 köptes Vanern Timber AB med ett sågverk i Billingsfors.
Uppköpt
I början av 1980-talet tog finansmannen Anders Wall makten i Uddeholm, och därmed indirekt i Billerud-Uddeholm, genom sitt investmentbolag Tresor. Denne sålde dock sitt innehav 1984 till Wallenbergsfärens Stora Kopparbergs Bergslags AB som därefter lade bud på hela bolaget.
Billerudskoncernen inlemmades därefter i Stora-koncernen, och därmed var namnet Billerud borta från svenskt näringsliv för ett antal år framåt.
År 2001 lät nuvarande Stora Enso slå samman Gruvöns Bruk med Assi Domäns pappersbruk Skärblacka och Karlsborgsverken till ett nytt bolag som fick namnet Billerud AB. År 2012 fusionerades detta bolag med Korsnäs AB till Billerud Korsnäs AB.
Övriga källor:
- Svensk Industrikalender 1921
- Svensk Industrikalender 1947
- Sveriges 500 största företag 1972
- Koncentrationsutredningen SOU 1968:7
- Aktieägarens uppslagsbok 1969
- Svensk Industrikalender 1974
- Forsgren & Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv 1972
- Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv 1976
- Sven-Ivan Sundqvist, Sveriges största börsföretag 1984, 1984
- Jan Glete, Ägande och industriell omvandling, 1987
Läs mer:
- Den svenska skogen – Storjohann och Billerud
- Den svenska skogen – J.A. Kjellberg & Söner
- Om den svenska skogen – Stömne Bruk
- Den svenska skogen – Borgvik och Kyrkebyn
- Den svenska skogen – Sälboda/Brättne bruk
- Om den svenska skogen – Rämen-Liljendal
- Den svenska skogen – Wargön/Hellefors
- Den svenska skogen – Barkens Sågverks AB
- Om den svenska skogen – Upperuds Trämassefabrik
- Den svenska skogen – Ohs Bruk
- Den svenska skogen – Sörstafors
- Om den svenska skogen – Ludvika Ångsåg
- Historiskt ägande av skog i Sverige under 1900-talet
10 svar på “Den svenska skogen – Billeruds AB”