1693 erhöll bröderna Nils och Erik Borgström på Borgviks bruk privilegier för att anlägga en stångjärnshammare i Stömne. Bruket övertogs när bygget var klart av deras syster, Birgitta Bratt. I början av 1700-talet anlades ytterligare en hammare. På grund av vattenbrist flyttades dock den ena hammaren till Sölje i början av 1790-talet.
År 1838 stod en stålugn färdig, samtidigt som stångjärnssmidet ökades på bekostnad av ämnessmidet. En hästjärnväg anlades år 1866 och revs upp 1891. Längden var 1,3 km och spårvidden troligen 750 mm. År 1886 lades järnbruket ner medan gjuteriet blev kvar ytterligare en tid. Endast sågverket blev kvar. Hästbanan förlorade sin betydelse och revs 1891. 1887 byggdes en sulfitfabrik i Stömne.
Sölje bruk
Sölje järnbruk anlades 1798 och 1803 grundades även ett glasbruk, vars ägare var Henning Frisell, samt senare ett sågverk.
På 1840-talet lät brukets ägare anlägga en hästjärnväg för transporter från sågverket förbi glashyttan ned till lastkajen vid sjön Glafsfjorden. Den öppnades för trafik på 1840-talet och den revs upp några år efter glasbrukets nedläggning 1903. Längden var 385 meter och spårvidden 0,880 meter.
Stömne Bruks AB
Året 1892 ombildades bruket till aktiebolag, Stömne Bruks AB. ägare var troligen familjen Frisell. Detta bolag ägde även Sölje bruk. Ett separat bolag, AB Stömne Sulfitfabrik, övertog sulfitmassafabriken. År 1894 härjades anläggningarna av eldsvåda, likaså 1897. Bruket återuppbyggdes dock.
År 1899 köptes Stömne Bruks AB upp av Billeruds AB. 1909 köpte de även AB Stömne Sulfitfabrik (tidigare ägt av familjen Frisell). Sulfitmassefabriken byggdes ett år senare om till en sulfat massefabrik varvid bolaget också bytte namn till AB Stömne Sulfatfabrik. 1939 lades hela bruket ner.
Ett svar på “Den svenska skogen – Stömne Bruk”