I slutet av 1600-talet fanns norr om Sälbodaforsen tre olika kvarnar, Sälbodas tullmäldskvarn samt Säteruds och Kättilruds husbehovskvarnar. ”Tullmäldskvarn” innebar att man även fick mala säd åt utomstående personer, men beskattades.
År 1745 uppförde bergsmannen Anders Låftman på samma sida om forsen en avsalusåg. Efter att ha fått behörigt tillstånd uppförde lagmannen på Höglunda, Reinhold Antonsson år 1763 även en stångjärnhammare på södra sidan om forsen.
Tackjärnet hämtades med häst den långa vägen från Filipstads bergslag. Antonsson hamnade dock i skulder för alla sina företag och fastigheter, som han hade bytt till sig i Sverige, men också i Finland. Hans egendomar pantsattes och såldes på auktion.
Johan Arvikander, brukspatron på Brunsberg, köpte då bruket Sälboda och ändrade gårdens namn till Arvikanderström. Han dog dock redan 1767.
Genom ett par mellanhänder såldes Sälboda 1772 till hovjunkaren Chrispin Löwenhjelm. Han bosatte sig som 33-åring på Sälboda och bytte ut namnet Arvikanderström mot Sälboda bruk.
År 1785 sålde Chrispin Löwenhielm alla sina bruk och fastigheter bland annat östra och västra Sälboda, till det norska justitierådet Jakob Juel. Förutom Sälboda köpte denne också järnbruken i Rexed, Treskog och Fredros.
1812 såldes Sälboda bruk med övriga fastigheter till kronofogden Erik Edgren på Vagge. Han sade omgående upp sin tjänst på kronofogdekontoret och flyttade till Sälboda 1813. Erik Edgren rustade upp gården och bruket. Han avled dock redan 1818.
Den äldste sonen, Adolf Fredrik Edgren, övertog Sälboda. Efter att ha förvärvat hela bruksrörelsen, utökade han stångjärnsproduktionen betydligt.
Röhss & Brusewitz
1844 såldes hela bruksrörelsen inklusive godset till firman Röhss & Brusewitz samt J.C. Bressander (svåger till Wilhelm Röhss) i Göteborg för 70 000 riksdaler banko.
Köpebrevet omfattade västra Sälboda inkl. befintliga industrier, delar av östra Sälboda samt egendomar inkluderande olika företag i Kettersrud, Säterud, Järperud, Björkenäs, Bjälverud och Kyrkeby. De nya ägarna påbörjade en omfattande sanering av byggnaderna på bruket och smedjan. De sålde dock 1/4 av verksamheten efter bara tre år.
Köpare var Svante Fleetwood, förvaltare på Lennartsfors bruk. Fleetwood som blev företagets ledare utvecklade och förbättrade han jordbruket och införde en ny smidesmetod, det s.k. lancashiresmidet.
Fleetwood
För att få bättre tillgång till tackjärn köpte Fleetwood, tillsammans med Sälbodas huvudägare, Röhss & Brusewitz och Bressander, 1857 loss Gammalkroppa i vilket Fleetwood sen tidigare var intressent. Hyttan där hade nyss byggts om och försetts med en ny rastugn. Här smältes malmen, mestadels hämtad från Persbergfältet, vidare till tackjärn.
Mot slutet av 1870-talet minskade dock järnproduktionens lönsamhet och Sälboda började satsa mera på skogen och lantbruket. Gammalkroppa såldes 1879 till Storfors Bruk.
1874 var 426 personer anställda på bruken, jordbruket samt skogsbruket under Sälboda. Under Fleetwoods tid startades också en rätt betydande brukshandel, där det fanns stor sortering av specerier, linfrömjöl, tyger, läder, garn, oljor och målarfärger.
Utöver detta var Svante Fleetwood den första arrendatorn på kronosäteriet Berg. Han ägde privat 25 % av säteriet, men bodde aldrig där. Gården och lantbruket sköttes av olika förmän. Innan Fleetwood lämnade Sälboda 1873, såldes hela företaget till ett norskt konsortium.
Sälboda AB
Sälbodaföretaget ombildades då till ett aktiebolag, Sälboda AB. Till disponent utsågs norrmannen Salomon Falch och till förvaltare Erik Gustav Lidback. Efter disponent Falch tillträdde en annan norrman, Peder Andreas Dae Middelthon 1880, först som förvaltare och sedan som disponent. lades järnbruket på Sälboda var ner.
År 1893 köpte Jörgen Blakstad och hans svärfar Gustav C. Hansen Kroppstadfors bruk och träsliperi i Eda. Samma år skaffade de också äganderätten till Brättne bruk där lät bygga ett träsliperi. Fyra år senare startade de Åmotfors pappersbruk. År 1899 köpte de även Sälboda och därefter bildade de Sälboda AB för att driva verksamheten vid Brättne.
Forsen vid Sälboda arrenderades ut till Arvika köping. De lär bygga en kraftstation på platsen. först med två, senare tre generatorer. Jörgen Blakstads svåger Gunnar Hansen tog över skötseln av versksamheten i Kroppstadsfors och Åmotsfors. Jörgen Blakstad tog hand om Sälboda med Brättne bruk.
Brättne bruk
Brättne byggdes ut till en livlig industriort med slip- och sulfitmassefabriker samt ett pappersbruk. Kring år 1900 fanns det 200 anställda. 1902 flyttade Blakstad från Åmotfors till Sälboda med familjen. Han ville själv ha tillsynen över hela sin rörelse. Blakstad köpte dessutom ytterligare skogsmarker i omgivningarna, bl.a. 20 000 tunnland i Gunnarskog och Eda.
1903 byggdes ett pappersbruk vid Brättne och 1906 en sulfitfabrik. År 1907 uppfördes vid forsen i Sälboda ett nytt sågverk.
Redan 1917 överlät Blakstad Brättne bruk med merparten av skogarna till Billerud, men behöll själv Sälboda. Billerud lade omedelbrat ner träsliperiet. I och med denna överenskommelse kom han att bli platschef för Brättne, Jössefors samt Charlottenbergs bruk och styrelseledamot i Billerud AB.
1940 lades verksamheten vid Brättne bruk ner för gott.
Ett svar på “Den svenska skogen – Sälboda/Brättne bruk”