Biskopen i Skara ägde kvarnrörelse i Borgvik redan på 1300-talet. 1620 anlade länsman Christoffer Andersson från Nora och Lindes domsaga tillsammans med fogden Jöns Bock den första hammarsmedjan i Borgviksforsen.
Knut Bryntesson miste då sitt kvarnfall men fick istället rätten till en del av smidet. Förutom Bryntessons kvarn fanns också olika små husbehovskvarnar i älven.
1627 såldes hammaren till köpmannen Sven Påfvelsson. Smedjan brann 1630 och återuppbyggdes ett par hundra meter uppströms. Svärsonen Nils Assmundsson blev ägare till bruket 1660. Han bytte senare namn till Borgström. 1683 brann det igen. Hans söner Nils Borgström och Erik Borgström rustade upp bruket och fick tillstånd att bygga en hammare till.
1778 byggde brukspatron Olof Schagerström ny smedja, kvarnhus och såg.
1862 slog verksamheten ihop med Brunskogsverken I detta företag ingick Brunskog, Moriansfors, Nolby, Reinholdsfors, Rinnefors och Åmots bruk. Året efter bildades Borgviks AB som övertog järnbrukverksamheten. En masugn anlades 1865 i Borgvik och bessemerstål tillverkades 1872-1883. 1882 lades alla järnbruk som tillhörde Brunskogsverken ner förutom Rinnfors som stängdes 1884.
1896 byggdes ett sågverks och en snickerifarbrik i Borgvik. 1902 ett träsliperi. Det las ner redan år 1916. År 1905 köpet företaget Liljedals glasbruk med tillhörande skogsegendomar. Därefter byggdes en sulfitmassafabrik i Segmon vid Ransundet och ett dotterbolag vid namn Kyrkebyns Sulfit AB bildades för att driva verksamheten.
1920 köptes företaget upp av Billeruds AB. Järnbruksverksamheten lades ner 1924. Sågverket och snickerifabriken blev kvar till 1986. I fabriken i Kyrkebyn tillverkades viskosmassa fram till 1979 då fabriken stängdes. Viskosmassa var råvara för tillverkning av konstsilke (rayon).