Den svenska skogen – Ohs Bruk

År 1661 såldes Ohs till holländaren Christian Hempel. 1668 lät han uppföra ett järnbruk med masugn, stångjärnshammare och ett manufakturverk.

I mitten av 1700-talet övertogs bruket av släkten Silversparre och därmed inleddes en period av stagnation och förfall. De sista åren av 1700-talet och första decenniet av 1800-talet låg verksamheten i det närmaste helt nere och år 1819 såldes bruket på exekutiv auktion.

Köpare var bergsrådet Johan Lorenz Aschan som också var ägare till Lessebo bruk. 1867 lades järnbruket ner.

Massafabrik

Sanfrid Berglund som ägde en sulfitfabrik i Habo sen 1883 köpte bruket år 1881 och anlade en massafabrik baserad på sulfatmetoden på platsen som togs i bruk 1894.

Åren 1907-1910 anlade bruket en järnväg till Bor station, belägen på dåvarande Borås-Alvesta järnväg och byggdes enligt det så kallade Kostasystemet, med en spårvidd på endast 600 millimeter. 1913 bildades AB Ohs Bruk som tog över verksamheten från Firma Sanfrid Berglund.

År 1916 dog Sanfrid Berglund och ledningen togs över av hans son Erik Berglund och år 1925 organiserade sig arbetarna fackligt och förhållandena reglerades något.

Firma Sanfrid Berglund hade cirka 50 anställda 1921 med sulfatfabrik, sågverk och hyvleri i Ohs (Osbruk), sågverk vid Almnäs och sulfitfabrik i Habo.

På 1920-talet byggde företaget en mindre kraftstation i Osån, intill fabriksområdet. År 1934 invigdes den nuvarande kraftstationen. 

1947 hade AB Ohs Bruk drygt 50 anställda med verksamheter i Osbruk och Almnäs. Styrelseledamöter var Erik Berglund (ordf och VD), Anders Berglund och Karin Berglund.

Billeruds AB

Erik Berglund dog år 1950 och tredje generationen tog vid med disponent Stig Berglund och tio år senare såldes bruket till Billeruds AB som främst var intresserat av brukets stora skogsinnehav på 5 000 ha.

Genom en bytesaffär 1967 övertog Domänverket Ohs bruks skogsinnehav mot att Billerud fick skogsinnehav i Värmland som ersättning.

Massafabriken lades ned 1978. I samband med nedläggningen revs delar av fabriken. Som ersättningsindustri etablerades Horda gummifabrik i delar av fabrikslokalerna. Gummifabriken har inte längre nån verksamhet i lokalerna.

Övriga källor:
  • Svensk Industrikalender 1921
  • Svensk Industrikalender 1947
Läs mer:

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.