År 1646 anlades Rämens hytta (Rämens bruk, Rämshyttan) och vid ungefär samma tidpunkt började gruvfyndigheten i Rämsberg att brytas.
På 1740-talet köpte Christoffer Myhrman d.ä. in sig i hyttan och flyttade 1757 till Rämen, då herrgården blivit färdigbyggd. Brukspatron Myhrman anlade vid Rämen ett gjuteri, vilket var grunden till en omfattande bruksrörelse.
År 1764 privilegierades det vid Liljendal anlagda garvstålverket med två hamrar, vilket utnyttjade spilljärn från gjuteriet vid Rämshyttan. Bergsrådet Christoffer Myhrman d.y. övertog vid faderns död 1775 dennes arbete och utökade undan för undan bruksrörelsen bl. a. genom anläggande av Myhrmansfors stångjärnshammare. Även Liljendals bruk utvidgades. Efter Christoffer Myhrman d.y.:s död år 1811 tog hans söner över bruken. Hans dotter Anna Myhrman gifte sig med poeten och diktaren Esaias Tegnér.
På grund av försämrade konjunkturer, långa och dyra transporter och alltför stora ej bärande anläggningar, fick det sedan år 1874 bildade familjeföretaget Rämen AB, stora svårigheter .
Familjen Kjellberg tar över
År 1884 såldes bruket till Jonas Kjellberg från Göteborg. Järnbruksrörelsen nedlades successivt och 1896 blåstes Rämens hytta ned för sista gången.
En ny epok började nu. I stället för järnet blev träet det som utgjorde råvaran för industrin vid bruket. Utbyggnaden av inlandsbanan förbättrade transportmöjligheterna för de färdiga varorna. Träsliperier anlades vid Oforsen och Liljendal och ett större sågverk byggdes vid Rämen.
Familjebolaget Kjellberg & Söner överlät år 1906 sina aktier på det nybildade bolaget AB Rämen-Liljendal och avvecklade sina ägarintressen i verksamheten. Detta bolag blev år 1916 en del av Billeruds AB (köptes år 1915). Vid de stora rationaliseringsåtgärdena omkring år 1930 nedlades såväl träsliperierna som sågverket.
Rämens herrgård finns fortfarande kvar. Den ägs sen 1971 av familjen Dickson.
2 svar på “Den svenska skogen – Rämen-Liljendal”