År 1869 anlades ett träsliperi på en udde i Göta älv av ägarna till Rånnums säteri, bröderna Karl och Verner Ericsson, som 1872 utökades med ett pappersbruk.
Redan 1874 såldes emellertid hela egendomen Wargön inklusive fabriken till det då nybildade Wargöns AB. Verksamheten växte sedan, och kom snart att utökas med en fabrik för tillverkning av sulfitmassa. Vid 1900-talets början hade Wargöns AB utvecklats till ett av norra Europas största skogsindustriföretag.
1908 sålde Wargön den allra största delen av sina vattenrätter, bland andra de ganska betydande Nyebro och Huvudnäsöfallen, till staten. I samband med detta skrev de ett avtal om att vara garanterad leverans av elektricitet från statens kraftverk i Trollhättan i 40 år.
Den elektricitet som levererades räckte emellertid till mer än driften av de redan existerande industrianläggningarna. 1912 utökades därför verksamheten med ett smältverk för tillverkning av olika ferrolegeringar (främst kiseljärn, kiselmangan, ferromangan och kiselaluminiummangan). Verksamheten visade sig snabbt vara lönsam och byggdes snart ut.
Riskkapitalbolag köper företaget
1907 köptes företaget av William Olsson med flera men 1912 sålde han och hans kompanjoner företaget vidare till emissionsbolaget (riskkapitalbolaget) Albert Söderberg & Co
Wargöns AB växte därefter kraftigt genom köp av andra bruksegendomar och aktiebolag (ex. Älvestorp (1912), Hellefors bruk (1915), Sikfors bruk (1915), Hohult-Spexeryds mangangruvor (1915), AB Strömman & Larsson, Gravendals AB (1916), Saxå bruk (1916) och Laxå bruk (1917)).
Successivt kom bolaget att utvecklas till ett företag med stora skogsdomäner, betydande gruvor, hyttor, järnverk, cellulosa- och trämassefabriker, sågar och kraftstationer. 1920 ägde företaget 146 000 ha skog. De flesta av de uppköpta bolagen inordnades i dotterbolaget Hellefors Bruks AB.
Sveriges största företag
År 1921 hade företaget 1 000 anställda. Styrelsen bestod av B.A. Åkerström (ordf), A. Austrin, O.C.A. Falkman, F.G. Samuelsson (VD) och N.Th. Wigelius. Företaget drev massafabrik pappersbruk och ferrolegeringsverk i Vargön samt gruvor i Bölet, Karlsborg och Spexeryd.
Samma år hade Hellefors Bruk AB 3 500 anställda med en nästan identisk styrelse, endast Åkerström var utbytt mot P. Ericsson. Företaget drev träsliperi, sågverk och stålverk i Hällefors. masugnar med mer i Sävenfors och Sikfors, gruvor i Siksjöberg, Finnberg och Björnkärr, sågverk i Älvestorp, kalkbrott i Kockelbo, Hasselhöjden och Skatviken, sulfit och sulfatmassafabriker i Fredriksberg (Annefors) och sågverk i Thyfors.
Laxå Bruks AB hade för sin del 750 anställda år 1921. Styrelsen var exakt densamma som styrelsen i Hellefors Bruk AB. Detta dotterbolag drev sågverk och smedja i Stora Lassåna, stålverk i Röfors, stålverk, snickerifabrik och sulfitmassafabrik i Laxå, hyvleri i Oxhult samt torvbrytning i Hallamossen.
AB Strömman & Larsson drev sågverk, hyvleri och snickerifabrik i Göteborg med 250 anställda. Styrelsen var identisk med styrelsen i moderbolaget Wargöns AB.
Det totala antalet anställda i hela Wargön-koncernen var 5 500 och företaget var därmed troligen Sverige största företag vid denna tid.
Staten tar över
Under 1920-talet investerades det kraftigt i bruket som moderniserades ordentligt. På grund av de dåliga tiderna och kraftig skulder efter alla investeringar kraschade företaget dock snart. 1924 tog staten över ansvaret för bolaget som därefter döptes om till AB Hellefors Bruk.
Verksamheterna i Vargön och Trollhättan (ferrolegeringsverk) överfördes till ett dotterbolag som fick namnet Wargöns AB. Laxå bruk avyttrades 1939. Köpare var familjen Emilsson. Pappersbruket i Laxå övertogs dock av ett nybildat bolag, AB Laxå Pappersbruk som ägdes av familjen Johnson. 1945 kom Hellefors Bruk AB i investmentbolaget Custos ägo.
AB Hellefors Bruk
1947 hade företaget 3 500 anställda. Dotterbolaget Wargöns AB hade för sin del 1 000 anställda samma år. Styrelsen i Hellefors Bruks AB bestod av Gustaf Söderlund, (ordf.), P. Brundell, Ernst C:son Herslow, Alf Lindahl, Ernst Wehtje, P. O. Westerberg, och Th. Wigelius (VD).
Bolagets verksamhet 1947 bestod i huvudsak av stål- och järnverk samt gruvor. Verksamhet fanns i Hällefors, Bångbro, Sikfors, och Kristinehamn. Skogsindustrin var ett sågverk i Hällefors samt massafabrik och pappersbruk i Fredriksberg.
Både pappersbruket och smältverken i Vargön och Trollhättan kom under 1940-, 50- och 60-talen att byggas ut med nya ugnar och pappersmaskiner.
Sirsjöbergs gruvor nedlades 1949, hyttan i Sikfors 1953. Därefter bestod verksamheten av Hällefors bruk (järnverk med martinverk, elektrostålverk samt varmvalsverk, fabrik för stålmanufaktur, snickeri och lådfabrik), Bångbro järnverk (kallvalsverk), Fredriksbergs pappersbruk (sulfat- och sulfitmassafabriker samt tillverkning av kraftpapp) samt en stållinefabrik i Kristinehamn.
Dessutom hade bolaget ett 20-tal kraftstationer i sin ägo om tillsammans 20 000 kW. Till företaget hörde också ca 110 000 hektar produktiv skogsmark.
Billeruds
År 1958 förvärvades Hellefors Bruks AB av Billerudskoncernen mot bakgrund av det stora skogsinnehavet (uppgick då till 113 000 hektar). Den omfattande järn- och stålindustrin avyttrades samma år till SKF. Wargöns AB blev dotterbolag till AB Custos. Bruket i Fredriksberg avvecklades stegvis efter att företaget köpts av Billeruds AB. 1972 stängdes det helt.
Airco Alloys
1968 förvärvade det amerikanska bolaget Air Reduction Company (Airco) samtliga aktier i Wargöns AB från AB Custos. Ett år senare började förändringarna bli märkbara med en total omorganisation av företaget. Bl.a. såldes pappersbruksdelen till Holmens Bruk AB och ferrokrom-verket i Trollhättan till AB Ferrolegeringar.
De stora arealerna skog och jordbruksmark (ex. Stora Linda, Rånnums säteri, Sandgärdet, och Önafors) såldes också. Det som sedan var kvar av det gamla bolaget bytte namn till Airco Alloys AB.
Pappersbruket och massafabriken i Vargön lades ner år 2008.
Andra källor:
- Wikipedia (artiklarna i Wikipedia om Wargöns AB och AB Hellefors Bruk blandar dock ihop de olika bolagen med samma namn)
- Svensk Industrikalender 1921
- Svensk Industrikalender 1947
- Jan Glete, Ägande och industriell omvandling, 1987
- Koncentrationsutredningen SOU 1968:7
3 svar på “Den svenska skogen – Wargön/Hellefors”