Meldersteins bruk anlades av Jonas Meldercreutz, Abraham Steinholtz och Carl Thingvall på 1740-talet för att förädla järnmalmen från Malmberget. Hammarsmedjor startades 1741 och 1743 för att producera stångjärn. Några år senare sålde Steinholtz sin del till Meldercreutz som då blev ensam ägare.
Jonas Meldercreutz fick 1763 företrädesrätt på att ta upp nybyggen i hela området mellan Kalix och Lule älvar. Från Meldersteins bruk till tre mil norr om Malmberget, omkring 150 kvadratmil. Detta blev senare det så kallade meldercreutzska odlingsdistriktet.
I och med Hermelins förvärv 1799 tillfördes bolaget ytterligare ett odlingsdistrikt, ett 25 kvadratmil stort område mellan Pite älv och gränsen till Luleå socken, som Georg Wilhelm Palmstruch hade beviljats 1757 och fått bekräftat 1775. Det var det så kallade palmstruchska odlingsdistriktet. som innefattade bland annat Alsters bruk. Samtidigt tillfördes bolaget Piteå stora nybygge, omfattande Alterälvens dalgång.
Året efter Meldercreutz död 1785 köpte den förmögne godsägaren Jean Fredrik Bedoire bolaget och anläggningarna för 15 000 riksdaler. Han drev anläggningarna en kort tid, fram till år 1799.
Samuel Gustaf Hermelin köpte Meldersteins bruk år 1799. Det blev starten på uppbygget av det brukskomplex som fick namnet Gellivareverken. Under hans tid som ägare köptes dessutom ytterligare egendomar kring Råneälven, Luleälven, Alterälven och Piteälven.
Uppköpt av kungen
År 1825 förvärvades hela brukskomplexet av Karl XIV Johan, som under 1830- och 1840-talen satsade alltmer på sågverksindustrin. Han köpte 1826 även Hälleströms sågverk.
De verksamheter som ingick i Gällivareverken när det såldes av kungen år 1855 var:
- Borgfors sågverk, Alters bruk och sågverk och Hälleströms sågverk vid Pite älv samt 10 andelar i Gellivare malmberg vilket utgjorde Piteå distrikt.
- Selets bruk och sågverk, Hedenfors sågverk, Ljuså sågverk, Svartlå sågverk och Edefors masugn samt 10 andelar i Gällivare malmberg och 10 andelar i Ruovddevárre malmberg i Kvikkjokk vilket utgjorde Luleå distrikt
- Meldersteins bruk och sågverk, Vitåfors stångjärnssmedja och sågverk, Avafors masugn, Lassby sågverk och 25 inmutningar i Gällivare malmberg vilka tillsammans med en del andra tillgångar utgjorde Råneå distrikt.
Svensk-norskt konsortium
År 1855 såldes Gällivareverken till ett svensk-norskt konsortium, Gellivare bolag som leddes av Victor A. Kjellberg som ägde 10% av företaget fram till 1861.
1861 omvandlades företaget till ett aktiebolag, Gellivare AB med Victor A Kjellberg som initiativtagare och huvudintressent. Andra delägare var de tidigare norska kompanjonerna, A.W. Björck, J. E. Francke, A. O. Wallenberg och J. W. Wilson.
Efter konsortiets köp av Gällivareverken påbörjades en avveckling av de olönsamma järnbruken. Avafors var ett av de första som lades ner. 1862 var järnbruksverksamheterna helt nerlagda. Hälleströms sågverk lades ner 1861. Företaget investerade kraftigt i utbyggnad av sågverksverksamheter, bland annat byggde de Munksunds sågverk.
Engelska bolag
År 1864 övergick ägandet till det nybildade engelska bolaget The Gellivara Company Limited som Pontus Kleman och Viktor Kjellberg var initiativtagare till och storägare i. Bolaget trädde dock i likvidation redan 1867 efter att börsen i London kraschat.
The New Gellivara Company Limited övertog därefter (1871) företagets egendomar och verksamhet. Vid denna tid var de flesta av de äldre vattensågarna och bruken nerlagda. Huvudägare i detta bolag var den engelska firman Giles Loder som då ägdes av Robert Loder. Bolaget övertog också Kjellbergs privata intressen i Gällivare malmfält.
1872 anlades Altappens ångsåg på ön Altappen utanför Luleå och 1879 byggdes världens nordligaste valsverk där. New Gellivara Company Limited trädde för sin del i likvidation 1882.
De norrbottniska tillgångarna övertogs samma år av ett nybildat svenskt bolag, Gällivare Aktiebolag som också ägdes av Giles Loder. 1888 startade detta bolag Törefors sågverk. 1890 lades Alsters bruk ner.
Gällivare AB upphör som bolag
Meldersteins bruk såväl som Selets bruk lades ner när Gällivare AB upplöstes 1892. Samma år köpte Båtskärsnäs intressenter Gellivare AB:s samtliga skogshemman efter Torneå & Kalix älvar.
År 1890 brann det på Altappen och både sågen och valsverket strök med. Sågen återuppbyggdes, men valsverket gick i graven. 1892 övertogs Altappens Sågverk och skogsegendomarna längs Lule älv av AB Bodträskfors. 1908 brann sågverket ner igen liksom hela samhället på den lilla ön. Mellan 500 och 1 000 personer förlorade sina hem. Sågverket och samhället byggdes inte upp igen.
Sågverket i Töre köptes av Töre AB med tillhörande skogsegendomar. Sågverket i Munksund liksom skogsegendomarna kring Pite älv övertogs av Munksunds Sågverk AB. 1906 blev Ytterstfors Trävaru AB huvudägare i Munksunds Sågverk AB.
Vitåfors övertogs av AB Gellivare Malmfält som grundades 1891 av C.O. Bergman (bror till delägare Johan Bergman i Bergman, Hummel & Co) och Gustaf Broms.