Svenssons Nyheter - De 15 familjerna
Ekonomi, storfinans och monopol
1750 anlades ett glasbruk på Sandön i Ångermanälven invid Lugnvik. 100 år senare blev Franz Berwald disponent på glasbruket. Detta i samband med att Albrecht Wallis köpt verksamheten De lät tre år senare uppföra ett sågverk på platsen. 1860 lämnade Berwald. Läs mer…
I mitten av 1700-talet byggde Robert Finlay och John Jennings en masugn i bondbyn Edfastmark i Bygdeå socken i Västerbottens skogsrika kustland. Läs mer…
1794 anlades en vattensåg vid herrgården Strömsholm, tre kilometer uppströms Bureälven. Landshövdingens tillstånd lämnades 25 augusti 1794. Beslutet fastställdes 22 mars 1796 av Kommerskollegium. Läs mer…
Sandviks ångsåg anlades 1860 av ett tremannabolag bestående av Lars Peter Glas, E. O. Öhman och Anders Åström. Rean på 1850-talet köpte Anders Åström och Lars Peter Glas upp skogar. Läs mer…
Hörnefors bruk anlades 1775 av handelsmannen Olof Bjur från Umeå, som sedan tidigare ägde det finbladiga sågverket i Håknäs något längre söderut. Bjur hade 1774 ingått avtal med byamännen i Hörne om att få utnyttja en av de nedersta forssträckorna i Hörnån för att driva en järnindustri. Läs mer…
J.C. Kempe blev 1836 ensam ägare till firma Johan Wikner & Co med en vattensåg i Moälven vid Moliden i norra Ångermanland samt rederiverksamhet och fastigheter i Härnösand. Läs mer…
År 1787 anlade kantor Jacob Eurenius från Härnösand det första sågverket i Husum på östra sida om Notstuguforsen i Husån, nedanför nuvarande Gammbacken. Läs mer…
Den 30 november 1671 erhöll rådman och assessorn Hans Kahlmeter privilegium på att få anlägga ett järnbruk i Ljusne by i Söderala socken. Följande år byggdes en masugn och stångjärnshammare upp på den södra sidan om Ljusnan. Läs mer…
Industriverket genomförde en undersökning av ägandet i det svenska näringslivet 1977-79 som publicerades 1980 (SIND 1980:5). Undersökningen kartlade 10 familjer med ägarintressen i företag med fler än 5 000 anställda plus ytterligare 2 familjer med företag som hade fler än Läs mer…
Släkten Kempe/Carlgrens inflytande i det svenska näringslivet baseras på dels släkten Kempes privata aktieinnehav, dels stiftelserna J C Kempes och Seth Kempes minne samt Kempe-Carlgrenska Fonden. Såväl år 1963 år som 1985 var släktens innehav koncentrerade till företaget MoDo. Detta Läs mer…