Gruvfogden Anders Markstedt ansökte den 18 augusti 1794 om landshövdingens tillstånd för att få bygga en ”finbladig sågkvarn vid den yttersta forsen i Byske älv”. Då hade en liknande begäran redan kommit in 14 dagar tidigare från intressenter vid Brännfors såg i Åbyälven.
Efter förhandlingar gick överstelöjtnant Fredrik Holmström, kronobefallningsman Michael Lindemark, häradshövding C.F. Furtenbach, rådman Johan Degerman i Piteå, gruvfogden Anders Markstedt samt Byske byamän samman i en ägarkonstellation, där alla sex var lika stora delägare. 26 oktober 1796 fick de privilegier för den nya sågen av Kammarkollegiet. Senare samma år kunde den nya vattensågen tas i bruk.
Ytterstfors AB
År 1813 byggde Carlsfors såg vid Selsforsen i Byske älv. 1815 byggdes ett större sågverk närmare älvmynningen. Platsen kom att kallas Ytterstfors.
1837 byggdes också ett glasbruk i Ytterstfors. Initiativtagare var Eric Lindemark, son till en av de ursprungliga ägarna. Ett nytt bolag med namnet Ytterstfors bruks och sågverksbolag bildades också av de personer som både var delägare i sågverket och glasbruket. Detta bolag tog över båda industrierna. När Eric Lindemark avled 1844 ägde han två sjundedelar (28,57 %) detta bolag. Från 1846 hette bolaget Ytterstfors bruks- och sågverksintressenter.
Därefter grundades Ytterstfors AB år 1874. Förutom verksamheterna i Ytterstfors, ägde bolaget då även Carlsfors såg och Furuögrund ångsåg. Huvudkontoret låg i Ytterstfors som numera heter Byske.
Ytterligare en omorganisation gjordes år 1894 då namnet blev Ytterstfors Trävaru AB. Ägare var 1899 Isak O. Nyblad (20 aktier), Fr. Bergenholst (10 aktier), N. Ringstrand (20 aktier), Unander-Scharin (20 aktier), M. Adlerstam (10 aktier) och Uno Norman (20 aktier). 1907 tillkom det brittiska bolaget Foy Morgan & Co som aktieägare. I styrelsen satt Egil Unander-Scharin (Umeå), N. G. Ringstrand (Burträsk) och disponentdirektör Uno Norman (Byske). Norman var även bolagets verkställande direktör.
1906 övertog Ytterstfors Trävaru AB i Skellefteområdet aktiemajoriteten i Munksunds Sågverk AB i Piteå. Drivande i denna affär var Egil Unander-Scharin och Norrlandsbanken (senare uppköpt av Handelsbanken).
Ytterstfors vattensåg lades ner 1907 och på dess plats byggdes ett träsliperi. En ny eldriven såg stod klar 1912. Alla vattensågar hade vi denna tid lagts ner.
Ytterstfors-Munksund AB
1917 uppgick Munksunds verksamheter i ett nytt bolag som tog namnet Ytterstfors-Munksund AB. Även Ytterstfors Trävaru AB likviderades. De största aktieägarna i bolaget var då Aron Andersson med 155 aktier (Svenska Emissions AB), Olof Enell 43 (Svenska Kreditkassan) och E. Häggbom 13.
Aktieägare i det nybildade bolaget AB Ytterstfors-Munksund blev aktieägarna i Ytterstfors Trävaru AB med 29 999 aktier tillsammans. Andra större ägare var Centralgruppens Emissions AB, Finansaktiebolaget och Svenska Emissions AB med 10 999 aktier var. R. Dymling som representerade Finansaktiebolaget hade 1 000 aktier, P. Bellander 6 000, Svenska Kreditkassan 4 999, AB Norrlandia 3 000. O . Rydbeck 1 000 och E. Malmström 1 000.
1917 köptes AB Storfors som ägdes av Centralgruppens Emissions AB mot betalning i aktier i AB Ytterstfors-Munksund. Samma år köptes också Baltiska Trävaru AB av Ytterstfors-Munksund AB. Det bolaget hade då tagits över av Centralgruppens Emissions AB och Svenska Emissions AB. Baltiska Trävaru AB blev 1918 ett dotterbolag till AB Ytterstfors-Munksund. Totalt disponerade bolaget då 355 000 hektar mark varav 56 000 hektar i Överkalix.
År 1920 ägde företaget 425 000 ha skogsmark. 1921 hade AB Ytterstfors-Munkfors AB cirka 2 500 anställda med sågverk i Munksund, Skuthamn, Storfors, Bergsviken, Karlsborg, Båtskärsnäs och Törefors i Norrbotten samt i Brännfors, Furuögrund och Ytterstfors. Dessutom träsliperier (massafabriker) i Ytterstfors och Karlsborg, järnverk i Karlsvik (Luleå) och mekaniska verkstäder och gjuterier i Munksund, Furuögrund, Karlsborg och Storfors (Piteå).
Samma år bestod styrelsen av E.O. Malmström (ordf.), Uno Norman, B.P.R. Bellander, R.O.Dymling, J.L. Ekman (VD), A.O.L. Enell och J.E. Thunberg.
Munksund AB
AB Ytterstfors-Munksund och dess dotterbolag Baltiska Trävaru AB kom dock på obestånd. Bolagen behövde ytterligare krediter men fick nej och förklarades i konkurs år 1925. Konkursboet ropades in av ett konsortium där bl.a. Handelsbanken ingick, och ett nytt bolag bildades, nämligen Munksund AB.
Det nya bolaget tog över all verksamhet i AB Ytterstfors-Munksund förutom sågverken i Furuögrund, Brännfors och Karlsborg och Luleå Järnverk, Träsliperiet togs över av ett separat dotterbolag, Byske Trämassefabrik. Detta dotterbolag köpte senare Brännfors sågverk.
Nu började även finansmannen Ivar Kreuger komma in i bilden. På initiativ av Handelsbanken och Ivar Kreuger bildades år 1929 Svenska Cellulosa AB (SCA) med Munksund AB som ett av flera dotterbolag. 1954 fusionerades Munksund AB med SCA och upphörde som självständigt dotterbolag. Träsliperiet i Byske lades ner 1959.
Andra källor:
- Svensk Industrikalender 1921
4 svar på “Den svenska skogen – Ytterstfors-Munksund”