Den svenska skogen – Dynäs och Svanö

1884 uppförde virkeshandlaren Johan Fahlén (1826-1907) i Härnösand, Dynäs sågverk. Dynäs AB grundades 1896 och 1900 övertogs ledningen av företaget av Hugo Fahlén (1865-1919), son till grundaren Johan Fahlén. Både Johan och Hugo Fahlén var också riksdagsmän.

1907 övertogs ledningen i företaget av John Ekman (1879-1949), son till Robert Ekman och Hilda Dorothea Fahlén, i sin tur dotter till Johan Fahlén. 1908 blev John Ekman också chef för Wäija AB som samma år köptes av Dynäs AB. John Ekman var fransk konsul i Härnösand 1906 – 1913. Wäija ångsåg hade anlagts redan 1867 och Wäija AB grundades 1870 som Wäija Träförädlings AB.

1914 uppfördes en sulfatfabrik och 1919 byggdes en pappersfabrik, Norrlands första, för tillverkning av kraftpapper till papperssäckar. 1927 köpte Dynäs AB aktiemajoritetet i Svanö AB, ett tidigare bärsnoterat företag med ett brett ägande och blev därmed ägare till Svanö sulfitfabrik, byggd 1906. Svanö Ångsågs AB bildades ursprungligen 1867 och bytte namn till Svanö AB tio år senare. Under mellankrigstiden skaffade Ekman företaget stora skogsmarker, som mest mer än 200 000 hektar. 1921 hade Svanö 650 och Dynäs 500 anställda.

Sprängsvikens AB

Svanö hade 1906 också köpt upp Sprängsvikens AB. Ett bolag med ursprung i ett gammalt sågverk där det 1872 startades en ångsåg, Sprängsvikens Nya Ångsågs AB, av Christian Hansen, Thomas Thiis och häradsdomare Petter Persson i Resele.

Hansen var danskfödd (1834) och hade kommit hit några år tidigare från Helsingör, där han ägt ett litet skeppsvarv. Han anlitades av en dansk firma för ett uppdrag i Ådalen och reste därför till Härnösand, där han sen stannade och gifte sig med en prästdotter, Christina Nordberg från Högsjö.

Kompanjonen Thomas Thiis och Hansen var svågrar, då förres fru var Theresia Nordberg, syster till fru Hansen. Thiis var norrman född år 1837 i Risör, och bosatt i Härnösand. 1876 gick firman dock i konkurs och drog med sig även andra handelsmän i Härnösand som exempelvis Mattias Holmberg.

Sågverket övertogs av ett nybildat bolag Sprängsvikens AB med grosshandlare NC och disponenten C F Hasselblad i spetsen. Sprängsviken övertog också år 1877 Locknö och Svanö sågar. 1911 revs Sprängsvikens såg och på platsen uppfördes Nensjö Sulfatfabrik 1914-15. 

Nensjö Cellulosa AB

Nensjö ägdes av Nensjö Cellulosa AB, bildat 1913, som i sin tur ägdes av Svanö AB (d.b. till Dynäs AB) och Strömnäs AB. Senare blev Nensjö ett dotterbolag till Strömnäs AB. 1951 såldes Nensjö till SCA och 1964 lades produktionen i Nensjö ner.

Mellan 1931 och 1934 var Dynäs och Svanö delägare i AB Nordsvenska Bruk, ett försök att skapa en stark motvikt till SCA. De andra delägarna var Kempeföretagen Mo & Domsjö och Robertsfors, Hedbergs Forss och Björkå samt familjen Qvists Strömnäs-Nensjö. Dynäs och Strömnäs utträdde av olika skäl år 1934. Med Hedbergföretagens utträde år 1941 upplöstes i praktiken AB Nordsvenska Bruk.

Dynäs AB

1949 avled John Ekman och ny koncernchef blev Erik Nyberg. 1959 byggdes ett nytt pappersbruk för tillverkning av kraftpapper, Dynapac. 1964 hade Dynäs AB 1 500 anställda. För bibehållen konkurrenskraft krävdes dock kapital och familjen som ägde koncernen började 1966 att förhandla med både SCA och NCB om en försäljning. Den 16 juni 1966 stod det klart att NCB hade köpt sågverket och massafabrikerna, men Svanö sulfitfabrik vid Sandöbron las ner några månader senare.

Dynäs sågverk lades ned på 1950-talet, Väja sågverk på 1980-talet.

Mellan år 1993 och 1999 drevs Dynäs bruk av Assi Domän AB. Sedan 2004 drivs pappersbruket i Dynäs av Mondi Packaging Dynäs AB.

Svanö AB

Svanö AB bröts 1966 ut som eget bolag med kraftverken och skogen som främsta tillgångar och förblev i familjens ägo. 1972 hade Svanö AB 200 anställda.

Familjen förblev dominerande ägare i Svanö AB och via företaget skaffade man sig ägande i en rad olika börsbolag. John Ekmans dotter Ebba Ekman gifte sig med Carl M:son Mannerfelt. Denne var länge VD och stark man i det grafiska storbolaget Esselte AB. 1985 såldes företaget till SCA. På 1990-talet var paret Mannerfelt bland de rikaste i Sverige.

Andra källor:
Svensk Industrikalender 1921
Svensk Industrikalender 1974
Veckan Affärer, Sveriges 1000 största företag 1973
Koncentrationsutredningen SOU 1968:7
Forsgren & Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv, 1972
Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv, 1976
Jan Glete, Ägande och industriell omvandling, 1987

Ursprungligen publicerat på Svensson-bloggen den 15 april 2010.

Läs mer: