Redan 1572 anlades en kronosåg vid Iggesundsån. År 1685 fick handelsmannen Isak Breant d.ä. tillstånd att anlägga ett järnbruk vid forsen. Verksamheten omfattade från början en masugn, smedja med fallhammare samt två härdar för vallonsmide. Malmen togs från Utö gruvor och Dannemora gruvor.
Efter att Iggesund bränts av ryssarna 1721 köpte Handelshuset Grill i Stockholm bruket. De nya ägarna förbättrade anläggningarna och under mitten av 1700-talet upplevde bruket en storhetstid. Den ”Grillska epoken” var dock över år 1800, och under 1800-talet kom ägarna ständigt att variera.
Tamm
År 1869 såldes bruket till Österby och Strömbacka bruks ägare, familjen Tamm. I samband med detta inleddes också Iggesunds sågverksepok i och med byggandet av en större vattensåg.
Familjen Tamms bruksegendomar ombildades till aktiebolag 1876. Strömbacka, Iggesund, Hedvigsfors med flera sammanfördes i AB Iggesunds Bruk och Gustaf Tamm utsågs till företagets förste disponent. Under 1870–1880-talen genomfördes betydande nyinvesteringar vid järnbruket i Iggesund. En ny masugn, ett bessemerverk med två konvertrar, götverk, valsverk och gjuteri uppfördes.
Hudiksvalls Trävaru AB
År 1903 köptes Iggesunds Bruk av Hudiksvalls Trävaru AB i vars industrirörelse bland annat sågverket Håstaholmen ingick. Samma år såldes också bruken i Strömbacka, Hedvigsfors och Moviken till det då nybildade Strömbacka Bruks AB.
Istället satsades mer på skogsindustrin och 1915–1917 byggdes landets första kombinerade sulfit- och sulfatfabrik i Iggesund. År 1918 köptes verksamheten i moderbolaget Hudiksvalls Trävaru AB av AB Iggesunds Bruk. Därefter upplöstes Hudiksvalls Trävaru AB.
Familjen Trygger
1921 hade AB Iggesunds Bruk 1 800 anställda. Styrelsen utgjordes av Ernst Trygger (ordf), O.C.W. Cedercrantz, C.F. Jansson, F. Nilsson (VD), O.F. von Sydow, J.M. Sörensen och F.J.E. Westermark. Familjen Trygger kom snart att bli huvudägare i företaget. Samma år ersattes F.Nilsson av Gunnar Sundblad som chef för Iggesunds Bruk.
Strömbacka Bruks AB kom bara att existera som självständigt bolag i knappt 20 år. 1923 förvärvades det av Iggesunds Bruk.
Sex sågverk (Storån, Karsjö, Hålsjö, Bergsjö, Saltvik och Hybo) lades ner under åren 1922–1938. Då inleddes också en successiv nedläggning av de gamla järnbruken. Movikens masugn nedblåstes 1937, vid Strömbacka nedlades vallonsmidet 1947 och lancashiresmidet 1953. Järnframställningen vid Iggesunds järnverk började avvecklas under 1940-talet och upphörde definitivt 1953.
Familjen Sundblad
Gunnar Sundblad kvarstod som VD till 1956 då han ersattes av sonen Lars G. Sundblad (1923-). Under Lars G Sundblads ledning kom Iggesund att utvecklas starkt som företag, med inköp av flera andra bolag och fabriker. 1984 avgick Lars G Sundblad som VD.
År 1951 gick AB Iggesunds Bruk in i kemibranschen i och med förvärvet av Elektrokemiska AB (EKA) i Bohus utanför Göteborg. Tillverkningen av kartong inleddes 1963.
Antalet anställda i AB Iggesunds Bruk var 3 200 år 1974. Styrelsen bestod av Carl Trygger, Ragnar Söderberg, Curt Robbert, Hans Stahle, Arne Henriksson och Lars G Sundblad (VD). Företaget bedrev verksamhet i Iggesund, Strömsbruk, Hudiksvall (Håstaholmen) och Stocka.
1965 förvärvades Boxholms AB i vars verksamhet järnverk, sågverk, snickerifabrik, mejeri samt skogs- och jordbruk ingick.
Två år senare, 1967, köptes Ströms sulfitfabrik (nedlagd 1979–1981 och ersatt med en fabrik för plastbeläggning av kartong) och Stocka sågverk av Ström-Ljusne AB. En ny sulfatfabrik togs samtidigt i drift i Iggesund för att ersätta sulfittillverkningen, vilken nedlades.
MoDo tar över
MoDo började under 1980 och 1981 successivt köpa aktier i AB Iggesunds Bruk vilket resulterade i att man fick motsvarande 32 procent av rösterna. Stora Kopparberg och Billerud svarade då med köpa aktier i Iggesund till ett värde av motsvarande 23 procent av rösterna.
Maktkampen mellan skogsbolagen slutade dock med att Stora Kopparberg och Billerud sålde sin aktiepost i Iggesund till MoDo 1983. Därmed blev AB Iggesunds Bruk ett dotterbolag till Mo och Domsjö AB och omstruktureringar av verksamheten inleddes. Bland annat avslutades företagets järnbruksepok i och med att de sista delarna av Boxholms AB nedlades eller såldes.
1984 inleddes byggandet av en CTMP-fabrik (fabrik för tillverkning av kemitermomekanisk pappersmassa) i Domsjö tillsammans med MoDo. Den fabriken är numera såld. Kemiföretaget EKA avyttrades 1986 till Nobelkoncernen.
Holmen
Under 1987 påbörjades arbetet med att slå samman Iggesunds och MoDos verksamheter. Genom förvärv av Förvaltnings AB Ratos hela aktieinnehav i Holmens Bruk AB blev MoDo även största delägare i Holmens Bruk AB med 26,9 procent av aktiekapitalet och 46,7 procent av rösterna. Efter ytterligare köp av Bonnierkoncernens Holmen-aktier fick MoDo kontroll över närmare 80 procent av rösterna och cirka 40 procent av kapitalet i Holmen-koncernen.
Samma år skedde också Iggesunds sista stora företagsförvärv i och med köpet av den brittiska kartongtillverkaren Thames Board Ltd. 1988 uppgick AB Iggesunds Bruk och Holmens Bruk AB slutligen i Mo och Domsjö AB genom fusion. År 2000 bytte företaget namn till Holmen AB. Iggesunds Bruks gamla tillverkningsenheter finns till viss del inom nuvarande Iggesund Paperboard och Holmen Timber.
Delar av texten från Wikipedia.
Andra källor:
- Svensk Industrikalender 1921
- Sveriges 500 största företag 1972
- Svensk Industrikalender 1974
- Forsgren & Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv 1972
- Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv 1976
- Jan Glete, Ägande och industriell omvandling, 1987