Korsnäs Sågverks AB grundades år 1855 i Korsnäs utanför Falun. Majoriteten av bolagsmännen och kapitalet fanns i Gävle liksom huvudkontoret. Bolagsmännen i den viktiga hamnstaden Gävle såg möjligheterna att omsätta Dalarnas stora skogstillgångar på exportmarknader runt om i världen. Några av dem var Pehr Murén och G.F. Göransson.
På 1870-talet började bolaget köpa skogsmark och 1876 till 1889 samarbetade Korsnäs med företagen Stora Kopparberg och Kopparberg & Hofors Sågverks AB (de så kallade ”3-bolagen”) om gemensam avverkning.
Efter flytten av sågverket till Gävle började bolaget köpa skogsmark som låg nära den nya lokaliseringsorten. År 1900 köptes det nedlagda Oslättfors bruk med skogar, 1903 Gammelstilla bruks skogar, därefter Gysinge AB:s skogar. År 1907 och 1908 köptes skogsmark av Forsbacka Jernverks AB och Söderfors bruk.
När så järnvägsförbindelsen mellan Falun och Gävle (Gävle-Dala Järnväg) byggdes togs sågverket i Korsnäs i drift. De sågade trävarorna kunde transporteras till exporthamnen.
Gävle
Järnvägstransporterna visade sig dock vara dyra och bolaget valde att istället bygga en flottningsled från Dalälven till havet. Bolaget flyttade sen sågverket liksom många anställda från Dalarna till Gävle. Sågverket i Gävle togs i bruk sommaren 1899.
År 1910 startades den första massafabriken, en sulfitmassaanläggning, i Korsnäs regi och fem år senare stod sulfatmassafabriken klar varigenom spillet från sågverksrörelsen och de stora tillgångarna av klenare skog i Dalarna kunde utnyttjas.
År 1921 hade Korsnäs Sågverks AB 1 600 anställda. Styrelsen bestod av O.F. Flensburg (ordf), C. Fränckel, A.E. Lundeberg, K.W. Lundeberg och G.H. Zimmerman (VD). Lundebergarna var släktingar till G.F. Göransson.
År 1923 brann sågverket ned till grunden men redan året därpå stod det nya sågverket färdigt. 1925 togs den första pappersmaskinen i drift.
Expansion
Korsnäs var en av delägarna i kraftbolaget Krångede AB från starten 1908. När Trävaru AB Dalarne köptes 1929 tillfördes Eldforsens träsliperi vid Västerdalälven. När detta nedlades byggdes i stället Eldforsens kraftverk (1935).
1936 köptes Gimo-Österby Bruks AB:s skogar (80 000 hektar) och Korsnäs blev därigenom en stor skogsägare i norra Uppland. Totalt hade bolaget därmed ca 300 000 hektar, varav två tredjedelar i Dalarna och det övriga i norra Uppland och Gästrikland. I samband med detta blev Investment AB Kinnevik största delägare i företaget.
Åren 1932-1951 hade företaget en fabrik i Bomhus för tillverkning av monteringsfärdiga trähus. Under 1930-talet deltog Korsnäs tillsammans med Kooperativa Förbundet (KF) vid bildandet av Karlholms AB i Karlholm för tillverkning av wallboard. Fabriken startade våren 1938. Korsnäs sålde senare sin andel till KF.
1947 ändrades företagsnamnet till Korsnäs AB.
Korsnäs-Marma
År 1950 köptes Stjernsunds Bruk och 1960 Marma-Långrörs AB. Företagsnamnet ändrades efter det sistnämnda köpet till Korsnäs-Marma AB. Med dessa företag följde också stora skogsegendomar. Markinnehavet var därmed 666 000 hektar, varav 515 000 hektar produktiv skogsmark.
Hummelforsens kraftverk byggdes 1955. Korsnäs tillfördes vattenkraftverk i Ljusnan vid förvärvet av Marma-Långrör, dels Lottefors kraftverk (byggt 1958), dels andelar i Storåströmmen och Laforsen. I Oreälven byggdes Furudals kraftverk 1942-43 (ombyggdes 1976) och kraftverken Vässinkoski och Noppikoski (1967). Kraftverken tillhör numera Fortum.
1960 hade Korsnäs-Marma AB 7 300 anställda och huvudägare var Investment AB Kinnevik som kontrollerades av familjerna Klingspor och Stenbeck.
1969 fanns 4 700 anställda. Styrelsen bestod av Hugo Stenbeck sr (ordf), Ulf Barkman, Gerard Lundeberg, Knut von Horn, Lars Lundeberg, Carl-Gustaf Klingspor, Hugo Stenbeck jr, Jacob Engwall och Göran Lindblom (VD). KOntrollerande ägare var fortfarande Investment AB Kinnevik (Klingspor/Stenbeck).
1974 hade företaget 3 800 anställda. Styrelseledamöter var Hugo Stenbeck sr (ordf), Ulf Barkman, Jacob Engwall. Knut von Horn, Carlo-Gustaf Klingspor, Nils Landqvist (VD), Folke Lilliehöök, Gerard Lundeberg, Hugo Stenbeck jr och Arne Westerberg.
1987 togs det gamla namnet Korsnäs AB åter i bruk.
Uppstyckning och försäljning
Merparten av sågverksrörelsen såldes i början av 2000-talet till Setra och 2002 såldes Kastets sågverk och en stor del av skogsinnehavet till Sveaskog. 2004 såldes resterande skog till Bergvik Skog AB.
År 2006, köptes Assi Domän Cartonboard AB i Frövi och ytterligare tre år efter det köptes Rockhammar in i koncernen.
I juni 2012 meddelades att Billerud AB (ska inte förväxlas med gamla Billeruds AB) skulle köpa Korsnäs. Bolagen fusionerades till Billerud Korsnäs AB. Kinnevik blev den största ägaren i det fusionerade bolaget men sålde sin aktier år 2013. Sen 2022 heter företaget bara Billerud AB.
Delar av texten från Wikipedia
Källor:
- Svensk Industrikalender 1921
- Sveriges 500 största företag 1972
- Koncentrationsutredningen SOU 1968:7
- Aktieägarens uppslagsbok 1969
- Svensk Industrikalender 1974
- Forsgren & Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv 1972
- Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv 1976
- Sven-Ivan Sundqvist, Sveriges största börsföretag 1984, 1984
- Jan Glete, Ägande och industriell omvandling, 1987
Läs mer:
- Den svenska skogen – Mo och Domsjö AB
- Den svenska skogen – Marma-Långrörs AB
- Finansklanerna – Stenbeck
- Kinneviksdynastierna – familjen Klingspor
- Klingspor – Kinnevik och gods
- Stenbeck – familjen där de dör unga
- Kinneviksdynastierna – familjen Klingspor
- Om Kinneviksdynastierna – familjen von Horn
- Kinneviksdynastierna – familjen Stenbeck
- Historiskt ägande av skog i Sverige under 1900-talet
Ett svar på “Den svenska skogen – Korsnäs AB”