Sprängsvikens ångsåg anlades år 1872 av Christian Hansen, Thomas Thiis och häradsdomare Petter Persson i Resele. Hansen var danskfödd (1834) och hade kommit hit några år tidigare från Helsingör, där han ägt ett litet skeppsvarv.
Han anlitades av en dansk firma för ett uppdrag i Ådalen och reste därför till Härnösand, där han sedan stannade och gifte sig med en prästdotter, Christina Nordberg från Högsjö.
Kompanjonen Thomas Thiis och Hansen var svågrar. Den förres hustru var Theresia Nordberg, syster Christina Nordberg. Thiis var norrman född år 1837 i Risør, och bosatt i Härnösand.
Konkurs
Hansen sålde dock på vissa villkor sin tredjedel i sågverket till svågern och en tjänsteman på kontoret, Fredrik Adolf Noël. Hansen flyttade sen hem till Noël var född i Karlshamn och hade tidigare varit anställd på kända trävarukontor i Stockholm. Christian Hansen fick dock aldrig betalt för sina aktier och 1876 gick verksamheten i konkurs. Thomas Thiis och Fredrik Noël ska dessutom ha gått i personlig konkurs. Även Petter Persson drog in i härvan liksom andra delägare..
Grosshandlaren Mattias Holmberg på Stenhammar förlorade hela sin förmögenhet och fick gå från sin gård. Holmberg kom till Härnösand år 1838 och 1843 började med en liten anspråkslös bodhandel. Den gick och efter fem år vara han delägare i ett skeppsrederi och sågverksrörelser. Han byggde bl a fyra fartyg samt hade en del i Forss ångsåg förutom engagemanget i Sprängsvikens såg. Han var också till stor del skapare av Härnösands stadsträdgård.
Sprängsvikens AB
Sprängsvikens sågverk övertogs 1877 av en nybildat bolag vid namn Sprängsvikens AB. Bolaget övertog även Locknö och Svanö sågverk. Bland vars delägare fanns en stor del av de då i Ådalen verksamma sågverksägarna och -disponenterna. I spetsen stod grosshandlare C. L. Carleson och disponenten C. F. Hasselblad. Denne sistnämnde tillträdde disponentbefattningen vid sågverket. Det nya bolaget inköpte av konkursboet sågen med tillhörande skog och avverkningsrättigheter. Sågen utökades och blev snart ett av de mera betydande i Ådalen. År 1900 ägde bolaget 40 000 ha skog.
År 1906 började Svanö AB köpa upp aktier i Sprängsvikens AB för att komma över aktiemajoriteten och därmed dess skogstillgångar. Detta lyckades visserligen inte, men i stället gjordes en överenskommelse så att Sprängsvikens AB köptes upp och fusionerades med Svanö AB.
Hasselblad lämnade därmed disponentskapet på Sprängsviken men sågen drevs vidare till 1911, då den revs. På platsen uppfördes åren 1914-1915 Nensjö sulfatfabrik av Nensjö Cellulosa AB.
Andra källor:
- Jan Glete, Ägande och industriell omvandling, 1987