I början av 1890-talet kom ingenjören Årad Nobell till Jämtland i egenskap av arbetsledare vid bygget av Oscarsbron mellan Östersund och Frösön. 1893 köpte denne ett markområde i Hissmofors och med några affärsbekanta bildade han 1894 Hissmofors Aktiebolag.
Bolagets första uppgift var att bygga en kraftstation, Hissmofors kraftverk, i Hissmoforsen i Indalsälven, avsedd bl.a. för bolagets trämassefabrik som stod klar 1899. Kraftstationen, som var en av de första i Jämtland, kom även att leverera elström till Östersund genom en 21 km lång ledning.
År 1900 var även sågverket klart. Det fanns även planer på att förädla pappersmassan till papper men de planerna realiserades aldrig. Årad Nobell var VD fram till sin död 1930 och efterträddes av sin bror Sjune Svensson.
Vid massafabriken i Hissmofors tillverkades 1907 14,400 ton kemisk torr trämassa och nära 400 ton mekanisk torr avfallsmassa. Sågverket producerade samma år ca 7 500 kbm. trävaror. Antalet arbetare var vid den förra 134 och vid det senare 45.
1921 hade företaget 250 anställda. Styrelsen bestod av A.Nobell (ordf och VD), H.L. Norén och P. Palmquist.
Hissmofors kraftstation ersattes av en ny på 1940-talet. Denna är fortfarande i drift och producerar idag 310 GWh/år.
År 1949 hade tillverkningen både förändrat karaktär och ökat i volym. Man producerade ca 21,000 ton sulfitmassa, 1,6 milj. liter 96% sulfitsprit och 3000 stds trävaror. Antalet industriarbetare uppgick till 235 stycken.
NCB
När Hissmofors AB 1963 förvärvades av Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (NCB) för 31 miljoner kronor bestod verksamheten av kraftverk, sulfitfabrik och sågverk i Hissmofors samt träsliperi i Äggfors utanför Mörsil. Kraftverksdelen såldes samtidigt till Östersunds Elektriska AB (ÖEAB), nuvarande Jämtkraft AB. I detta bolag finns vattenkraftverket fortfarande kvar.
NCB genomförde utbyggnad och modernisering av fabriken i Hissmofors 1968-1969, ett nytt renseri, ny lutförbränningspanna, ökad kapacitet i kokeriet och en ny bleksekvens. Senare installerades en ny torkmaskin, spritfabriken byggdes om och sågverket fick ett nytt hyvleri.
Träsliperiet i Äggfors lades ned hösten 1970. Sulfitfabriken drevs av NCB till 1978 då den lades ned. Sågverket finns däremot kvar och ägs av skogsägarföreningen Norra Skog.
Huvuddelen texten från Wikipedia.
Andra källor:
- Svensk Industrikalender 1921
Läs mer:
- Den svenska skogen – Mo och Domsjö AB
- Om den svenska skogen – Dynäs och Svanö
- Om den svenska skogen – Hedbergs Forss AB och Björkå AB
- Den svenska skogen – Versteegh och Graningeverken
- Den svenska skogen – AB Statens Skogsindustrier
- Om den svenska skogen – Kopparfors
- Den svenska skogen – Norrlands Skogsägares Cellulosa AB