1720 köpte Bengt Gustaf Geijer tillsammans med sin hustru Lovisa Sofia Tranea Uddeholms herrgård inklusive skogsegendomar, vattenrättigheter och stångjärnshammare. Då hade han redan arrenderat egendomarna i några år. Samma år grundade han också Uddeholms Bolag.
Uddeholm hade innan dessa haft namnet Stjärnsfors bruk vars stångjärnshammare byggdes 1668 av Johan Karlström, borgmästare i Karlstad.
Under de följande 20 åren byggdes Uddeholm till att bli en av de större järntillverkarna i Sverige. Flera masugnar och hamrar såg dagens ljus. Däribland Geijersholm, Gustavsfors, Uvanå, Uddeholmshyttan och Traneberg m fl.
Bengt Gustaf Geijer dog 1746 varefter bruket drevs av änkan Lovisa Sofia Tranea innan det togs över av sonen Jan Gustaf Geijer som drev bruket i 3 år innan en yngre bror, Emanuel Geijer tog över.
1829 anställdes Jonas Waern på Uddeholms Bolag. Han gifte sig Stina af Geijerstam som var barnbarn till Emanuel Geijer vilket gjorde honom till delägare i Uddeholm. Under hans ledning expanderade företaget och 1830 inköptes Munkfors Bruk. 1843 började företaget exportera järn och stål direkt till USA.
Sveriges största skogsägare
Vid mitten av 1800-talet var företaget Sveriges största skogsägare och drev förutom bruken också ett antal vattensågar. 1855 byggdes dessutom en ångsåg vi Skoghall utanför Karlstad. 1870 gjordes bolaget om till ett aktiebolag, Uddeholms AB som hade en mängd aktieägare utan att någon var dominerande. Företaget kom att bli de första större företaget i Sverige som leddes av företagsledningen oberoende av ägarna.
1886-89 uppförde företaget så sin första massafabrik, en sulfatfabrik i Stjärn (Stjern). 1917 satsade företaget stort och byggde ett nytt sågverk i Skoghall tillsammans med en sulfitfmassafabrik som 1919 byggdes om till sulfatmassafabrik. Alla äldre skogsindustrianläggningar lades ner.
Skoghallsverken
År 1921 hade företaget som i huvudsak var ett stålföretag 4 800 anställda varav 900 vid Skoghallsverken. Bolaget ägde del i gruvor, drev 6 järnverk och järnbruk samt flera vattenkraftverk och Skoghallsverken med företagets skogsbaserade verksamhet. Styrelsen bestod av Jonas C:son Kjellberg (ordf), C.M. Carlson, Gustaf Ekman, C. af Geijerstam och August Herlenius som var VD. Företaget var fortfarande en av Sveriges största skogsägare.
År 1945 förvärvades Sulfit AB Göta. Främst på grund av bolagets skogsegendomar i norra Värmland.
Företaget hade 6 500 anställda år 1947 (exkl Sulfit AB Göta) varav 1 800 i Skoghall. Styrelsen bestod av Tage Cervin (ordf.), Ragnar Blomquist, Mauritz Carlson, Nils Danielsen (VD) och Erland Geijer. Företaget ägde då också Sulfit AB Göta vars massafabrik anlagts 1905. Sulfit AB Göta hade 280 anställda.
År 1956 tillträdde Wilhelm Ekman som VD i Uddeholms AB. Han kom att behålla den posten till 1975.
Uppköp och nedläggningar
Den 7 juni 1957 drabbades Göta av ett svårt jordskred. Tre av företagets anställda omkom och stora delar av fabriken raserades. All produktion fick avbrytas. Sulfitfabriken kom snart igång igen men med mindre kapacitet. Dessutom byggdes ett nytt träsliperi (mekanisk pappersmassa). 1959 såldes bägge anläggningarna till Rottneros AB.
År 1960 hade Skandinavbankens investmentbolag AB Custos blivit största ägare i Uddeholm med 10% av rösterna. Då hade företaget totalt 15 200 anställda.
År 1967 köptes både AB Mölnbacka-Trysil och AB Edsvalla Bruk. Samma år lades Edsvalla bruk ner. Klarafors pappersbruk lades ner 1968 och sulfitfabriken år 1969. Massafabriken i Deje behölls.
Antalet anställda år 1969 var 14 500 i hela Uddeholmskoncernen. Styrelsen utgjordes av Donovan Werner (ordf), Ingemar Blennow, Magnus Lindahl, Carl A. Jacobsson, Oskar Åkerman, Harald Westling, Sven Dahlman och Wilhelm Ekman (VD).
1974 hade företaget 13 000 anställda vid 4 stålverk, två massafabriker och pappersbruk, tre sågverk och ett antal vattenkraftverk. AB Custos var fortfarande största ägare med 6,1% av aktiekapital och röster (1972). Bolaget var dock att se som ett direktörskontrollerat företag. Övriga större aktieägare var i huvudsak försäkringsbolag och stiftelser.
Styrelsen bestod 1974 av Gunnar Engellau, Wilhelm Ekman (VD), Magnus Lindahl, Ingemar Blennow, Sven Dahlman, Harald Westling och Hans Cavalli-Björkman. Dessutom två arbetstagarrepresentanter.
Skogsverksamheten säljs
1977 var Uddeholms AB konkursfärdigt men räddades av den svenska staten genom ett statligt lån på 600 miljoner som dock aldrig behövde betalas tillbaka. 1978 tog Billeruds AB över skogsindustridelen i Uddeholm AB och bytte namn till Billerud-Uddeholm AB.
Uddeholms AB skaffade sig därefter röstkontroll i Billerud-Uddeholm genom att köpa aktier för motsvarade cirka 40 procent av rösterna i bolaget. I början av 1980-talet tog finansmannen Anders Wall makten i Uddeholm, och därmed indirekt i Billerud-Uddeholm, genom sitt investmentbolag Tresor.
Uddeholms AB har levt vidare som stålbolag.
Källor:
- Svensk Industrikalender 1921
- Svensk Industrikalender 1947
- Sveriges 500 största företag 1972
- Koncentrationsutredningen SOU 1968:7
- Aktieägarens uppslagsbok 1969
- Svensk Industrikalender 1974
- Forsgren & Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv 1972
- Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv 1976
- Sven-Ivan Sundqvist, Sveriges största börsföretag 1984, 1984
- Jan Glete, Ägande och industriell omvandling, 1987
3 svar på “Den svenska skogen – Uddeholm”