Gruvbolagen – LKAB

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) som idag är ett av Sveriges två stora gruvbolag bildades år 1890 och startade verksamheten år 1891. Syftet var att exploatera järnmalmsfyndigheterna i de berg som gav namn till företaget. Vid starten hade bolaget 14 aktieägare. Majoren Robert Schough som ägde nästan hälften av aktierna utsågs till styrelsens ordförande. Andra storägare var den spekulationsinriktade finansmanen Knut Tillberg och K.A. Wallenberg. Carl Johan Ljunggren var bolaget förste VD.

När LKAB misslyckades med att få koncession för en privat järnväg från Kiruna till norska kusten vid Ofoten minskade Wallenbergs intresse för bolaget. Han och flera andra sålde därför sina aktier till AB Gellivare Malmfält år 1893. Detta bolag fick därmed ett majoritetsägande i LKAB.

Den statliga järnvägen mellan Kiruna och Narvik stod inte klar förrän 1903 så fram till dess var LKAB beroende av att transportera järnmalmen till Luleå via järnvägen från Gällivare till Luleå.

Malmbanan

Malmbanan mellan Gällivare och Luleå byggdes åren 1882-87 av det privata och brittiskägda bolaget The Swedish and Norwegian Railway men bygget blev inte riktigt klart. Detta berodde på att bolaget saknade det kapital som behövdes. Staten tog därför över järnvägen år 1890 och införlivade den i Statens Järnvägar (SJ). Stegvis öppnades banan för trafik mellan 1891 och 1892.

Malmfyndigheterna i Kiirunavaara utan järnvägsförbindelser så SJ påbörjade 1898 bygget av en järnväg mellan Gällivare och Riksgränsen via Kiruna. Banan öppnades för trafik den 15 november 1902. Den norska delen av banan, Ofotbanen från Riksgränsen till Narvik, byggdes åren 1884–1888 och 1898–1903.

Den svenska delen av malmbanan elektrifierades 1915 mellan Kiruna och Riksgränsen, resten av den svenska malmbanan och den norska delen 1923.

AB Gellivare Malmfält

AB Gellivare Malmfält (AGE) bildades 1891 för att bryta järnmalmsfyndigheten i Malmberget vid Gällivare. Bolaget startades av fyra kompanjoner, däribland grosshandlare Gustaf Emil Broms och överste Carl Otto Bergman. G.E. Broms var dock snart majoritetsägare. Han kunde köpa de andra aktier med hjälp av lån från bankiren Ernest Thiel.

Broms fortsatte finansiera bolaget med lån från Ernest Thiel och andra banker samtidigt som verksamheten inte gav några vinster. 1893 köptes dessutom aktiemajoriteten i LKAB. 1899 hade den ekonomiska situationen blivit prekär. Broms hade dessutom belånat alla sina privata aktier och genomfört aktieköp med hjälp av privata lån.

Fordringsägarna Stockholms Enskilda Bank, Kristianstads Enskilda Bank, Norrbottens Enskilda Bank och Bank AB Stockholm-Öfre Norrland satt press på Broms som med William Olsson som mellanhand lyckades sälja bolaget till Trafik AB Grängesberg-Oxelösund (TGO, Gränges) år 1904. TGO:s köp finansierades av Stockholms Handelsbank, Stockholms Enskilda Bank och Skandinaviska Kredit AB.

LKAB förstatligas

1907 förstatligades häften av LKAB som också övertog gruvan i Malmberget. År 1921 hade LKAB 2 400 anställda och styrelsen bestod av Jonas R. C:son Kjellberg (ordf), J.F.I. Afzelius, K.A.G. Dillner (VD), Erik Frisell, C. Fränckel, Hjalmar Lundbohm, Herman Mannheimer och S.I.W. Philipson.

AB Gellivare Malmfält (AGE, ägt av TGO) kvarstod som hälftenägare i LKAB till 1957 då staten övertog ytterligare 46% av bolaget. Samma år bröts 30 miljoner ton järnmalm. Gränges (TGO) behöll dock 4% av aktierna genom Gränges Malmexport AB som AGE troligen döpts om till.. År 1976 övertog staten även dessa aktier.

1964 öppnade företaget en ny gruva i Svappavaara (Leveäniemigruvan). Udner samma årtionde byggdes och anrikningsverk och pelletsverk. År 1974 hade företaget 7 500 anställda i tre gruvor. Styrelsen bestod av Per Åsbrink (ordf), Gunnar Fjällborg, Torsten Fredriksson, Mats Lemne, Arne S Lundberg (VD), Arne Lundqvist, Erland Waldenström och Per Sköld samt Bruno Poromaa som arbetstagarrepresentant.

Tuolluvaara Gruv AB köptes upp av LKAB 1974. Tuolluvaaragruvan lades dock. ner redan 1982 på grund av olönsamhet till följd av stålkrisen. Personalstyrkan övergick till LKAB:s nyöppnade koppargruva Viscaria. 

År 1969 utbröt den stora gruvstrejken i samtliga LKAB:s gruvor.

Dagens verksamhet

LKAB bryter idag järnmalm i två underjordsgruvor, Kiirunavaara i Kiruna och Malmberget i Gällivare samt i två dagbrott. Gruvberget och Leveäniemi i Svappavaara. Underjordsbrytningen har lett till att Kiruna stad fått flyttas och Malmbergets samhälle övergetts. Produkten säljs som järmalmspellets efter anrikning och pelletisering.

Bolaget är helägt av den svenska staten. I styrelsen ingår Göran Persson (ordf), Gunnar Axheim, Catrin Fransson, Eva Hamilton, Bjarne Moltke Hansen, Lotta Mellström, Gunilla Saltin, Ola Salmén och Per-Olof Wedin samt arbetstagarrepresentanterna Anders Elenius, Tomas Larsson och Dan Hallberg med Emil Lantto, Peter Nordström och Stefan Tallfjärd som suppleanter.

LKAB har 4 500 anställda och bryter 80% av järnmalmen i Europa. Totalt levereras 27,1 miljoner järnmalmsprodukter (motsvarar mycket mer järnmalm). Företaget planerar att i framtiden också bli en stor producent av fosfater och sällsynta jordartsmetaller.

Övriga källor:
  • Svensk Industrikalender 1921
  • Sveriges Industri 1961
  • Svensk Industrikalander 1974
Läs mer:

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.