Gruvbolagen – Boliden AB

Boliden AB är Sveriges största privata gruvbolag. Företaget som är börsnoterat har ingen dominerande ägare utan en massa fonder, investmentbolag, riskkapitalbolag och försäkringsbolag som alla äger mindre andelar.

Styrelsen i bolaget består av Karl-Henrik Sundström (ordf), Helen Biström, Per Lindberg, Tomas Eliasson, Perttu Louhiluoto, Elisabeth Nilsson och Pia Rudengren. Dessutom sitter arbetstagarrepresentanterna Jonny Johansson, Andreas Mårtensson och Johan Widmark i styrelsen med Ola Holmström, Timo Pöppönen och Elin Söderlund som suppleanter.

Antalet anställda i företaget är 6 000, varav 770 i Aitik, 430 i Garpenberg, 650 i de tre gruvorna i Skelleftefältet, 860 i Rönnskär, 70 i Landskrona, 580 i Tara på Irland, 560 i Kevitsa i Finland, 550 i Harjavalta i Finland, 560 i Kokkola i Finland och 350 i Odda i Norge.

All verksamhet i Boliden AB har samlats i Boliden Mineral AB som driver gruv- och smältverksverksamheten i Sverige. Boliden Mineral AB har dotterbolagen Boliden Bergsöe AB, Boliden Commercial AB, Boliden Harjavalta Oy, Boliden Kokkola Oy, Boliden Kevitsa Mining Oy, Boliden Odda AS, Tara Mines Holding Dac och Kuhmo Nickel Ltd.

Gruvor

Företaget driver idag 5 gruvor i Sverige. Det är Aitik i Norrbotten med ett anrikningsverk där enprodukt som innehåller koppar, guld, molybden och silver produceras.

Aitiks koppagruva

I Skelleftefältet har bolaget guldgruvan Kankberg med ett lakverk för guld- och tellurproduktion. Dessutom Kristineberg och Renström där det bryts en komplexmalm som innehåller zink, koppar, bly, guld och silver. I Skelleftefältet finns även ett anrikningsverk för komplexmalmen.

Slutligen driver de Garpenbergsgruvan i Bergslagen med tillhörande anrikningsverk där det bryts en komplexmalm som innehåller zink, bly, silver, koppar och guld.

Dessutom har Boliden en zinkgruva på Irland som heter Tara som också producerar bly och silver, en multimetallgruva i Sodankylä i norra Finland som heter Kevitsa där huvudprodukten är nickel men där det även produceras kobolt, platinum, palladium och guld.

Dessutom har Boliden fått bearbetningskoncession för gruvbrytning i Gränsgruvan, Petiknäs, Rockliden, Västansjö och Älgträsk. Petiknäs och Älgträsk ligger i Skelleftefältet medan Gränsgruvan och Västansjö ligger norr om Ludvika i Bergslagen.

Smältverk

Smältverk finns bl.a. i Rönnskär utanför Skellefteå där koppar, zink, bly, guld, silver och svavelsyra produceras från malm och genom elektronikåtervinning. Vid Harjavalta smältverk i Finland producerar koppar, nickel, guld, silver och svavelsyra från malm medan smältverken i Kokkola i Finland och Odda i Norge producerar zink. Slutligen finns det ett smältverk i Landskrona, Boliden Bergsöe, som återvinner bly från bilbatterier.

Smältverken som producerar från malm använder anrikat malmkoncentrat för sin produktion. Zinkkoncentrat har en metallhalt på 55 procent, kopparkoncentrat en metallhalt på 25%, blykoncentrat på 70% och nickelkoncentrat på 10%. Alla koncentraten innehåller också guld, silver och platinametaller (främst platina och palladium) i lite olika halter.

Vid smältverken Rönnskär och Harjavalta utvinns även kopparsulfat. På Rönnskär utvinns också zinkklinker för användning till zinkproduktion och järnsand ur slagg från kopparproduktionen.

Harjavalta och Rönnskär framställer även koppartellurid, i form av ett svart pulver som säljs vidare för raffinering till rent tellur. Dessutom produceras där också selen, även det ett svart pulver som säljs vidare för raffinering.

Platina och palladium används främst till katalysatorer i bilar men även till smycken och elektronik. Guld används främst i smyckesindustrin men också i inom elektronik-, rymd- och läkemedelsindustrin. Silver används i elektronik, i solceller, på flygplan och rymdsatelliter samt vid plätering av andra material.

Historia
Den första tiden

År 1915-1920 förvärvade Centralgruppens Emissionsbolag, ett antal gruvor och innehav i andra gruvföretag, men sålde en del av sina tillgångar och joint-ventures efter att ha gått med betydande förlust i flera år. Malmen vid Boliden hittades 1924. Centralgruppen var ett av den tidens spekulativa riskkapitalbolag.

I maj 1925 övertogs företaget av den bank som ursprungligen finansierat rörelsen. Banken bildade sedan två gruvföretag, Västerbottens Gruvaktiebolag och Skellefteå Gruvaktiebolag. Finansmannen Ivar Kreuger engagerade sig och blev efter ett antal transaktioner ägare till 90 procent av aktierna. Under några dramatiska år satte han sin prägel på företagen.  I februari 1931 slogs de två företagen ihop och blev Boliden.

Våren 1926 bröts den första Bolidenmalmen som utvecklades till Bolidengruvan, vilken under några decennier var Europas största och rikaste guldgruva. Fyndigheten innehöll även koppar och stora kvantiteter silver. I anslutning till gruvan växte samhället Boliden snabbt upp.

Den ledande kraften bakom Bolidenbolagets uppbyggnad var Oscar Falkman (1877-1961). Han hade varit drivande i den prospekteringsverksamhet som inleddes på 1910-talet och som påskyndades på grund av metallbristen i spåren av första världskriget. Falkman var vd i Boliden fram till 1941. Boliden AB ingick i Ivar Kreugers affärsimperium fram till 1932.

Bolaget växer

För att bearbeta Bolidenmalmen byggdes smältverket i Rönnskär. 1930 påbörjade smältverket sin verksamhet.

1943 togs världens längsta linbana i drift mellan Bolidens gruva i Kristineberg och Boliden. Linbanan var 96 kilometer lång och var i drift i 44 år. 1968 startade driften vid Aitikgruvan utanför Gällivare.

Under 1970-talets första år växte företaget genom ett joint-venture med det tyska bolaget Preussag, Boliden-Bergsöe AB, vilket sedan blev ett helägt dotterföretag.

Giftskandalen i Chile

I mitten av 1980-talet  inleddes det som senare kom att utvecklas till en allvarlig miljöskandal i Chile. Boliden exporterade sammanlagt 20 000 ton våtverksslam från Rönnskärsverken till det chilenska företaget Promel i Arica, Chile för bearbetning. Boliden betalade Promel för bearbetningen som aldrig skedde.

Istället lagrades slammet i utkanterna av staden Arica på en plats som under 1990-talet på initiativ av de sociala myndigheterna gjordes om till bostadsområde för mindre bemedlade chilenare. Dessa var ovetande om avfallet, vilket fick till följd att många skadades av bly, kvicksilver och arsenik. Under hösten 2009 meddelade chilenska staten att de cirka 7 000 boende i området kommer att evakueras. Avfallet exporterades innan Baselkonventionen förbjöd export av miljöfarligt avfall.

Utlandsexpansion

I slutet av 1987 köpte Trelleborgskoncernen Boliden. Innan dess kontrollerades bolaget av AB Custos och innan 1972 av AB Custos/Skandinaviska Bankens ägargrupp. 1987 förvärvade Boliden också det spanska företaget Apirsa S.L. som bedrev utvinning av zink vid dagbrottet Aznacóllar, 45 km väster om Sevilla. 

1996 startade Trelleborg en större omstrukturering av koncernen. Det nya bolaget, Boliden Limited, bildades i Toronto. Falconbride Nickel, ett stort kandensiskt gruvföretag, ägdes vid denna tid till 50% av Trelleborg och till 50% av Noranda. 1998 köpte Boliden Limited det kanadensiska bolaget Westmin. Köpet betydde att Boliden bland annat tog över komplexmalmgruvan Myra Falls i Kanada och kopparprojekt i Chile.

Miljöskandal i Spanien

Den 25 april 1998 brast dammen vid Apirsas gruva Los Frailes som då ägdes av Bolidens dotterbolag Boliden Apirsa S.L. Fyra och en halv miljon kubikmeter anrikningssand rann ut i den närbelägna floden Rio Agrio. Omfattande utredningar påvisade felaktigheter både i dammens ursprungliga konstruktion och i efterföljande konstruktionsprojekt. Företaget påbörjade omedelbart ett omfattande återställningsarbete.

Efter dammolyckan inleddes ett brottmålsförfarande mot Apirsa och dess ställföreträdare. År 2000 lade brottmålsdomaren ned åtalet. Beslutet överklagades men fastställdes slutligt 2001. I brottsmålsprocessen slogs fast att olyckan orsakades av design- och konstruktionsfel på dammen, inte av Apirsas verksamhet vid gruvan. Det pågår fortfarande civila processer i fallet men Bolidens ledning bedömer att man inte kommer att behöva betala nånting.

Tillbaka till Sverige

1999 noterades Bolidens aktier på Stockholmsbörsen och 2001 flyttades Bolidens huvudkontor tillbaka till Sverige.

I slutet av 2003 köpte Bolidens smältverk och en gruva av den finländska stålkoncernen Outokumpu. Smältverken Kokkola och Harjavalta/Björneborg samt Odda i Norge blev en del av Boliden. I köpet ingick också zinkgruvan Tara på Irland. 

Gruvan Myra Falls och samtliga aktier i North Atlantic Natural Resources avyttrades 2004. Gruvintressena i Chile såldes år 2001 till Falconbridge. Trelleborg hade då redan sålt sin andel i Falconbridge. Falconbridge köptes 2005 upp helt av huvudägaren Noranda som då bytte namn till Falconbridge.

Läs mer:

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.