Spekulanten Gustaf Douglas

Idag är familjen Douglas en av de största svenska finansfamiljerna. Så har det inte alltid varit, utan Gustaf Douglas (1938-) började sin bana som finansman som en av 1980-talets spekulanter i samma anda som Erik Penser, Christer Jacobsson, Anders Wall, Bo Sandell och många andra.

Fast med en viktig skillnad. Familjen Douglas tillhörde sen länge den svenska eliten, den svenska överklassen, även om man inte var en finansfamilj av några större mått. Familjen härstammar från Skottland och är känd sen 1174, vilket gör det en elitfamilj även där. En av de tidigaste kända medlemmarna i släkten stred med William Wallace (Braveheart) och hans son var sedan vän med Robert the Bruce som blev skotsk kung. Till Sverige kom ätten år 1627, blev friherrlig 1651 och grevlig 1654. Att ätten kom till Sverige beror på att en Robert Douglas var i svensk tjänst under 30-åriga kriget och agerade mycket ”framgångsrikt” som befäl. Familjen kom alltså omedelbart att tillhöra den svenska överklassen, eliten. Släkten är godsägare såväl i Sverige som i Tyskland, där man äger Langensteinoch Gondelsheim. Familjen består av två grenar, dels grenen med kopplingar till Tyskland, dels grenen som Gustaf Douglas, den man som byggde upp familjens finansintressen tillhör.

Den tyska grenen härstammar på mödernet från härskarätten i Baden och är därmed släkt med flera av Europas nuvarande kungahus. Även i Sverige äger denna gren jordegendomar. Sålunda tillhörde marken från godset Gerstorp (men inte herrgården som revs 1972 eller det hus som ersatte den gamla byggnaden) fram till 2002 av Marietta Douglas (1950-) gift med Tomas Jacobsson. Från 2003har jordegendomen andra ägare.

Archibald Douglas (1949-), kusin till Gustaf Douglas, äger godset Ekensholm. Hans far med samma namn var i många år chef för US-amerikanska företaget Litton Industries svenska verksamhet. Archibald Douglas är gift med en ättling i det österikiska kejsarhuset, habsburgarna, Walburga Habsburg Douglas.

Den gren som Gustaf Douglas tillhör är också ägare av godsen Stjärnorp ochRydboholm (ägt av finansmannen Gustaf Douglas och hans fru själva) samt en del andra gårdar i främst Östergötland. Det var alltså ingen fattig man som blev VD för DN år 1973. En post han skulle behålla tills 1980. Kanske är det också den välbärgade bakgrunden som ligger bakom att Douglas i motsats till så många andra av 1980-talets spekulanter har lyckats bygga uppen finansgrupp som varat. Han har haft de rätta kontakterna och möjligheterna att klara sig ifrån de olika bubblor och finanskriser som slagit ut de flesta av spekulanterna från storfinansen.Men ibland var han illa ute enligt Makthavare.se:

Douglas utvecklade tidigt ett stort aktieintresse, och har byggt sin förmögenhet på fastighets- och aktieaffärer.Han är känd för att ha haft flera stora duster med andra profiler i näringslivet, som finansmannen Robert Weil. I striden mot Weil, på 80-talet, höll Douglas på att förlora större delen av sin förmögenhet. Men han räddade sig och kom ur det hela med bland annat ett litet bevakningsföretag, Securitas, som plåster på såren. Av bevakningsbolaget skapade han sedan ett av börsens mest framgångsrika företag.

1980 startade Gustaf Douglas ett mindre förvaltningsbolag vid namn Wasatornet och byggde upp en fastighets- och aktieportfölj med samma metoder som de andra spekulanterna på den tiden. Med hjälp av stigande aktiekurser och belåning av aktier. 1985 skaffade Douglas sig en dominerande post i AB Hevea, ett bolag som tidigare ingått i ägarkretsen av gummiföretagen Tretorn och Trelleborg och som tidigare kontrollerats av Dunkerfonderna via olika holdingbolag som bl.a. Förvaltnings AB HGI. Hevea hade 1984 blivit ett dotterbolag till Skrinet och hamnade hos Gustaf Douglas som en del i uppgörelsen med Robert Weil om Herakles (tidigare Skrinet). Så här beskrivs skeendet av Veckans Affärer:

I januari 1985 köps kontrollposten i Ahlsell upp av Boliden som behöver ett stabilt handelsbolag för att väga upp den svängiga gruvverksamheten. Samma år köper investmentbolaget Skrinet med den vidlyftige VD:n Bo Sandell upp stora poster i både Ahlsell och Boliden. Ahlsell blir nu indirekt en bricka i det intrikata spelet om Boliden som tar fart. För när Bo Sandell sitter överbelånad och tvingas sälja hela innehavet så träder finansmannen Wictor Forss in i handlingen. Hans Forsinvest tar över kontrollen över Skrinet som byter namn till Herakles. Även Forss tid som ägare blir kort, hans Forsinvest säljer snart sin kontrollpost i Herakles till Wallenberg.

Dramatiken kring Boliden tätnar när Wallenbergarna säljer Herakles till Gustaf Douglas som därigenom vill skaffa sig kontroll över Boliden. Men en annan av 1980-talets finansmän, Proventus Robert Weil, utmanar Douglas i en budgivning som får av pokerparti. Robert Weil köper en tredjedel av aktierna. Gustaf Douglas höjer och köper hälften.

Men när korten ska synas visar det sig att ingen av herrarna sitter med ess på hand. Räntorna på de belånade aktierna skjuter i höjden och Gustaf Douglas tvingas ge upp när S-E-Bankens Jacob Palmstierna blåser av striden. I april 1986 säljer Gustaf Douglas sitt innehav i Boliden till Trelleborg.

Och så här skriver Jacob Palmstierna i sin bok Jacobs Stege om Robert Weil och Gustaf Douglas:

De två herrarna var under 1985 invecklade i en kamp om kontrollen över investmentbolaget Skrinet. Där fanns en rad intressant aktieposter – i direkt eller indirekt form. Detgälld ebland annat Trelleborg, Boliden, Almedal-Dalsjöfors, Ahlsell och inte minsta 90 procent av ägandet i Securitas. Maktkampen hade pågått en längre tid – ingendera sidan var beredd att vika en tum. Direkta förhandlingar hade man prövat men den nödvändiga förutsättningen av ett visst förtroende för motparten saknades. En av nyckelfrågorna gällde den kassa som den som kontrollerade Skrinet skulle få tillgång till.

Både Gustaf och Robert hade förtroende för mig som oberoende bankman och jag fick frågan om jag var beredd att hjälpa dem söka en lösning.

Gustaf Douglas själv beskriver händelseförloppet i boken Att äga stora företag, utgiven 1987. I hans version är det uppenbart att han är intresserad av Boliden och Ahlsell för det finns kortsiktiga spekulativa vinster att göra i bolagen. Han framställer det också som om hela händelseförloppet skedde som var planerat och som man diskuterat fram i en grupp kring honom. Konflikten med Robert Weil i Herakles tonas ner och uppges främst handla om vad man ska göra med Herakles och inte om makt. Det förefaller som om Gustaf Douglas skönmålar sin roll och hela förloppet.

Resultatet blev i alla fall att år 1985 så koncenterades familjen Douglas ägande till AB Hevea:

Hevea får ny huvudägare i form av familjen Douglas via bolag. Bolaget får sin nuvarande verksamhet och strategi. Hevea förvärvar 95 procent av Securitasgruppen, 31 procent av Almedahl-Dalsjöfors, 25 procent av Trelleborg och 15 procent av Pharos samt ökar sin ägarandel i Forsinvest till 30 procent. Bland övriga större innehav finns även Boliden motsvarande 5 procent av kapitalet. Innehaven i Finans AB Nyckeln, SSRS Holding AB och Civic Fondkommission AB avyttras.

Året därefter såldes Bolideninnehavet till Trelleborg och AB Hevea blev åter en stor ägare i gummiföretaget. 1987 bytte Hevea namn till Investment AB Latour. Satsningen på säkerhetsföretag var förmodligen också en del av det, vid sidan av den högborgerliga bakgrunden, som delvis möjliggjorde att Douglas i motsats till andra av 1980-talets spekulanter kunnat överleva som finansman. Sålunda börsintroduceras Securitas bankkrisens år 1991, när andra spekulanter kraschar och konkursar går istället Douglas på offensiven. IT-bubblan 10 år senare tycks Douglas också undvika helt.

Gustaf Douglas är också aktiv politiker och sitter i moderaternas styrelse. Hans farfar Archibald Douglas (1883-1960) stred som frivillig på den vita sidan i Finlands inbördeskrig. En sida som gjorde sig skyldig till blodbad på fångar från motståndarsidan, den röda, och upprättade veritabla koncentrationsläger, exempelvis i Lahtis.

Gustaf Douglas syster Rosita (1943-) Douglas var gift med John George Vanderbilt Henry Spencer Churchill (1926-), 11:e hertigen av Marlborough Han är släkt med Winston Churchill och avlägset släkt med lady Diana. Namnet Vanderbilt kommer från hans farmor som tillhörde en ade de absolut rikaste US-amerikanska familjerna på den tiden. Hertigen av Marlborough äger och bebor periodvis ett av Enlands största slott, Blenheim Palace.

Även den andra systern, Elisabeth Douglas (1940-) har varit och är gift med en hertig, hertig Max Emanuel Ludwig Maria in Bayern (1937-). Deras barn r i sin tur ingifta i diverse andra högadliga och högborgerliga släkter i Europ. som regentätten i Liechtenstein, och hertigarna av Württemberg.

Brodern till Gustaf Douglas har inte gjort sig känd som spekulant och finansimperiebyggare på samma sätt som brodern. Utan brodern Philip Douglas(1945-) är mer känd som fifflare och misstänkt ekonomisk brottsling. Hans dotter är Marie Douglas (1972-), omskriven på grund av sin skilsmässofight med en rik amerikan.

Så Gustaf Dougals var i mycket en spekulant av ett helt annat slag än många av de andra spekulanterna på 1980-talet. Han var en spekulant ur det översta skiktet av borgarklassen i Europa och släkt med en del av Europas hertigar, prinsar och kungar. Han hade alltså helt andra förutsättningar än många andra och kunde därför bygga upp en företagsgrupp som idag är en av de största i Sverige.

Läs mer: Stjärnorp (wikipedia), Linköpings Universitet, Stjärnorps byalag,Rydboholm (Slottsguiden), DN1, 2, AV1, 2, DPS1, 2, IDG, RT1, 2, AB1, 2,Fastighetsvärlden, KVP,

Andra källor:
Adelskalendern
Jacob Palmstierna, Jacobs Stege, 2008
Att äga stora företag, 1987
Forsgren & Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv 1972

Ursprungligen publicerat på Svensson-bloggen år 2009.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,, , , , , , , , , , , ,, , , , , , , ,, , , , ,, , , , , , , , , , , , , ,

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.