Starbucks

Inlägget är del 6 av 6 i serien Cafékedjorna

Starbucks är en amerikansk kafékedja med 22 088 kaféer i 66 länder. Siffran inkluderar (april 2015) 10 stycken i Sverige, 14 i Norge, drygt 13 279 i USA, följt av 1 324 i Kanada, fler än tusen i Japan, 851 i Kina och 806 i Storbritannien. I USA är man sett till intäkter landets tredje största snabbmatskedja efter McDonalds och Subway.

Starbucks första svenska kafé öppnade den 18 februari 2010 på Terminal 5 på Arlanda flygplats utanför Stockholm. SSP driver, förutom tre Starbucks på Arlanda, flera verksamheter under olika varumärken på Stockholms Centralstation, också där en Starbucks. Den 24 januari 2012 öppnade Starbucks ett kafé på Göteborgs centralstation, och den 22 februari 2012 även på Malmö Centralstation. Den 17 december 2013 tillkom ett Starbucks i norra hallen på Stockholms centralstation. Starbucks första svenska kafé ute på gatan öppnade den 9 december 2014 på Stureplan i centrala Stockholm. Totalt driver SSP tolv stycken Starbucks i Sverige, de allra flesta på flygplatser och järnvägsstationer.

SSP är ett stort brittiskt företag med verksamhet på mer än 120 flygplatser och 270 järnvägsstationer. Totalt driver de mer än 2000 kaféer, affärer och restauranger. Antalet anställda är cirka 30 000. De är också franchisetagare för andra varumärken, som Ajisen RamenMillie’s CookiesBurger King,  Camden Food Co., Caviar House & Prunier Seafood Bar, Marks & Spencer Simply FoodUpper CrustWHSmith och YO! Sushi. Dessutom är de ägare av Caffè Ritazza. Ägare av SSP var i alla fall tidigare och sannolikt fortfarande familjen Wallenberg genom EQT. Bolaget såldes dock enligt dem själva år 2015. EQT:s representanter sitter dock kvar i styrelsen för SPP så nån from av kontroll över företaget verkar EQT och Wallenbergs fortfarande ha. Enligt brittisk sajter som listar ägande så innehar EQT fortfarande omkring 98% av aktierna i SSP.

Det första Starbuckskafét öppnades 1971 i Seattle. Företaget växte och marknadschefen Howard Schultz utvecklade det till en grossistverksamhet för kaffe och till restauranger och kaféer i Seattle. 1985 reste Schultz till Italien och blev inspirerad av espressobarerna. Han prövade konceptet hemma i Seattle och det fungerade bra. Efter detta växte företaget och öppnade fler butiker över hela USA och Kanada.

Från Starbucks start i Seattle, som en lokal kafferostare och återförsäljare med kaféverksamhet, har företaget expanderat med enorm hastighet. Under 1990-talet öppnade Starbucks i genomsnitt ett nytt kafé varje arbetsdag, en hastighet som fortsatte även in på 2000-talet. Det första kafét utanför USA etablerades i Kanada under mitten av 1990-talet.

Starbucks har på grund av sin enorma storlek och omsättning ofta varit ett mål för protester gällande bl.a. deras inställning till fair-trade, anställningsförhållandena, miljöpåverkan och försök att utestänga konkurrenter.

Norska Umoe Restaurants AS (60 anställda) med det svenska dotterbolaget Umoe Restaurant Group Coffee AB med 10 anställda äger de svenska och norska licenserna för Starbucks. Umoe-koncernen har fler dotterbolag i Sverige däribland Umoe Restaurants AB med 4 anställda. De enskilda kaféerna ägs av andra företag på franchisebasis, dvs de hyr varumärket av Umoe-koncernen.

Förutom de två bolag som kan kopplas till varumärket Starbucks har Umoe Restaurants AS ytterligare några svenska dotterbolag, King Food AB och American Bistro Sweden AB. King Food AB (franchisetagare för Burger King) har 220 anställda och American Bistro Sweden AB med 200 anställda.

Huvudägare i Umoe-koncernen är Jens Dag Ulltveit-Moe. Umoe-koncernen är ett konglomerat med en stor mängd olika företag.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

About these ads

Henrik Borelius

Inlägget är del 3 av 11 i serien Privatiseringsoligarkerna

Henrik Borelius är idag verkställande direktör och koncernchef för Attendo Care och har tidigare haft en toppost inom Peje Emilssons företag Kunskapsskolan. Han är dessutom bror till det förra moderata statsrådet Maria Borelius och har goda kontakter inom partiet. Han anställdes år 2003 på Attendo av Gustaf Douglas som idag sitter i Moderaternas partistyrelse. Gustaf Douglas sålde senare Attendo med god vinst. Borelius lön har vuxit i takt med företaget och Dagens Nyheter fick han och hans bolag Loloudia AB (blomma på grekiska) 17 miljoner SEK i form av aktieutdelning från Attendo Care. Borelius hade även en nyckelpost i regeringens Välfärdsutvecklingsråd som i sin rapport 2012 lade en rad förslag med syfte att underlätta för fler privata företag inom välfärdssektorn.

Henrik Borelius föddes 1971 och är bror till Maria Borelius som ha rekordet för kortast tid som minister i modern tid. 8 dagar hann hon vara minister i Fredrik Reinfeldts första regering innan hon fick avgå på grund av tvivelaktiga om än inte olagliga affärer:

När Borelius utsågs till handelsminister var det för många en överraskning, eftersom hon inte hade någon särskilt stor politisk erfarenhet. Hennes åtta dagar i regeringen kantades av skandaler och hon berättade att hon hade haft svart arbetskraft i hemmet, att hon inte hade betalat TV-licens samt att hennes mans sommarvilla ägdes av ett företag på Jersey. Hon fick mycket hård kritik för detta, både internt och externt. Efter åtta dagar blev trycket för hårt och Borelius avgick som statsråd. Samtidigt lämnade hon även sin riksdagsplats och politiken. Några dagar senare flyttade hon tillbaka till Storbritannien.

Utbildad på Handelshögskolan i Stockholm likt  så många andra i den svenska eliten är Henrik Borelius en ganska typisk representant för denna. Han had tänkt sig bli journlaist men via universitet i USA (också ganska typiskt) blev hans karriär en annan. Henrik Borelius har liksom sin syster alltid stått nära moderaterna och de mäktiga i Sverige:

I en intervju i Svenska Dagbladets näringslivsbilaga 2006 säger Henrik Borelius.

”Det viktiga för oss är att regeringen får personer som öppnar upp för valfrihet och konkurrens inom vård och omsorg.”

Och det blev som Henrik Borelius ville ha det. Regeringen öpp- nade för storföretagen inom vårdsektorn och Henrik Borelius utsågs till ledamot i regeringens Välfärdsutvecklingsråd. Det rådet hade som syfte att ge regeringen ”stöd i frågor som rör kvaliteten inom och utvecklingen av välfärden inom vård- och omsorgssektorn”. Rådet lämnade sin slutrapport i december 2012.

Välfärdsutvecklingsrådet, som dominerades av vårdföretagare, lade en rad förslag med syfte att underlätta för fler privata företag inom välfärdssektorn.
Fackförbundet Kommunals ordförande, Annelie Nordström, var också med i rådet och hon var starkt kritisk till de förslag som lämnades till regeringen. I en reservation beklagar Nordström att rådets rapport blev en önskelista från de privata omsorgsbolagen.

”Välfärdsutvecklingsrådets arbete har enligt förbundets uppfattning i alltför hög grad kommit att präglats av de intressen som privata utförare inom vård och omsorg företräder.”

”Flera av rådets centrala förslag kan tolkas som tämligen oblyga försök att flytta fram privata utförares positioner inom den skattefinansierade kommunala välfärden”

I samband med att rådets slutrapport lämnades fördes det en diskussion om det är lämpligt att de personer som är direkt gynnade av rådets förslag, företagare inom berörda områden, sitter med i regeringens rådgivande organ. Henrik Borelius till exempel var både koncernchef för Attendo och samtidigt medlem av regeringens råd. Men regeringens företrädare slog ifrån sig och menade att det inte fanns några problem med rådets sammansättning.

Attendo är ett företag som vuxit mycket snabbt under 2000-talet. Det har skett genom att de lagt anbud på kommunala verksamheter och genom att de köpt upp konkurrenter. Attendo är också ett av de företag som köpts upp av riskkapitalbolag.

Attendo är en av de koncerner som lånar ut pengar mellan koncernens olika företag för att kunna göra stora ränteavdrag och därmed slippa skatt. På så sätt kan ett företag visa på ett underskott trots att det gått med vinst.

I takt med att Attendo har vuxit har Henrik Borelius lön och förmögenhet vuxit. Under 2003 tjänade han 1,6 miljoner kronor och 2009 hade det vuxit till 3,7 miljoner kronor. Under hösten 2013 granskade Dagens Nyheter Attendo och avslöjade att företaget delade ut en miljard kronor till aktieägarna, varav 17 miljoner till Henrik Borelius.

Dagens Nyheter beskriver också att Henrik Borelius som verkställande direktör, varit med om två försäljningar av Attendo och att det gjort honom förmögen. Hans bolag Louloudia, där han samlat sitt ägande, redovisar ett eget kapital på 108 miljoner kronor.

De 108 miljonerna är idag lite mer, 114 miljoner. Så han har fortsatt att bli rikare och rikare, Henrik Borelius med en regering vars politik han kan påverka i en riktning som gör att han kan tjäna ännu mer pengar.

Henrik Borelius

Henrik Borelius

I själva verket kan regeringen Reinfeldts politik beskrivas som att kompisar gynnar kompisar precis som i korruptionens Grekland eller gamla tiders Sverige. Det är vänskapskorruption på hög nivå. Välfärdsoligarken Anders Hultin drev som VD friskolekoncernen JB Education i konkurs och var best man på Anders Borgs bröllop. Anders Borg varför sin del best man på Hultins bröllop. De har en gemensam bakgrund i moderata ungdomsförbundet i Linköping. Åren 1991-1994 var Hultin dessutom politiskt sakkunnig på Utbildningsdepartementet under Per Unckel och Beatrice Ask.

Henrik Borelius var som sagt den borgerliga regeringens välfärdsutredaresamtidigt som han tjänat stora pengar som VD i Attendo. En tredje välfärdsoligark, Henry Sténson, är ordförande för Moderaterna i Stockholm samtidigt som han konsultat åt Carema.

Största ägare i Attendo är IK Invest genom sina fonder. Borelius uppges äga 2,3% medan det finska försäkringsbolaget Varma äger 3,5% och brittiska ICG innehar 4,5% av aktier och kapital.Attendo har cirka 18 000 anställda totalt. Under Borelius ledning har bolaget växt stadigt genom uppköp. Däribland tre större köp, Capio Omsorg år 2004, Riksbyggens Serviceboende (Riksbyggen är alltså inte bara byggbolag som en journalist i VA tror utan ett fastighetsbolag och det är ganska vanligt att ideella fastighetsbolag, stiftelser etc, har äldrevårdsverksamhet och serviceboenden) och finska MedOne.

Mer i media: Fokus, DO, VA,

Ursprungligen publicerat på Svensson-bloggen.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,, , , , , , ,, ,

Patrik Tigerschiöld

Inlägget är del 2 av 11 i serien Privatiseringsoligarkerna

Patrik Tigerschöld har varit styrelseordförande och VD i Bure Equity under olika perioder och numera ingår han i styrelsen. Vid starten av det nya Academedia 2008 blev Patrik Tigerschiöld en av de större ägarna i företaget. Under 2010 såldes huvuddelen av aktierna i Academedia till det svenska riskkapitalbolaget EQT.

Nuvarande Bure Equity är resultatet av en fusion mellan det tidigare bolaget Bure och Skanditek Industriförvaltning AB (tidigare Skandigen). Skandigen/Skanditek var ett bolag som länge ägts av familjerna Tigerschiöld och Björkman.

Utöver utbildningsföretag och sjukvårdsbolag har Skanditek och Bure i huvudsak ägt dataföretag av olika slag.

Bure var från början ett statligt bolag som startades av den borgerliga Carl Bildt-regeringen år 1992 som ett sätt att avveckla löntagarfonderna,

1996 köpte Bure, då inte ägt av familjerna Tigerschiöld och Björkman, Guide Datakonsult, Previa, Länia Material och Mälardiagnostik. Chef på Bure var då Per Båtelson. 1998 köptes S:t Görans sjukhus och några andra mindre verksamheter, 2000 skapades Capio AB samt börsnoterades. 2004 blev Skanditek, dvs familjerna Björkman och Tigerschiöld största ägare i Bure.

Därefter började företagens expansion inom utbildningsväsendet. 2005 blev Bure största ägare i skolkoncernen Vittra som startat sin verksamhet år 1993. Säljare var grundaren Stig Johansson. 2006 köptes IT-Gymnasiet och Framtidsgymnasiet från Jan Friman för 80 miljoner och 2007 köptes en aktiepost i Academedia såväl som bolagen Fenestra, Rytmus och Didaktus.. De övriga utbildningsföretaget samordnades i företaget Anew Learning samma år. Ett år senare slogs Academedia och Anew Learning ihop till ett företag i samband med att Bure köpte det förstnämnda bolaget. Därefter delades aktierna i Academedia ut till Bures aktieägare. 2010 såldes 79,6% av Academedia till Wallenbergs riskkapitalbolag EQT och avnoterades från börsen. Året efter köpte EQT resten av aktierna. Det totala priset blev 2,5 miljarder.

Academedia bildades 1996, IT-gymnasiet 1998, Academedia börsnoterades första gången år 2001, 2002 startas NTI-gymnasiet, 2004 köper Academedia upp Eductus och året efter slukas NTI-gymnasiet, Knowledge Partner Syd AB, Ljud & Bildskolan (LBS) och Drottning Blankas Gymnasieskola.Familjerna Tigerschiöld och Björkman som var största ägare i Academedia, främst genom Skanditek, gjorde sig helt säkert en rejäl hacka på försäljningen samt har därmed också sällat sig till de personer och familjer som blivit rika eller ännu rikare på grund av privatiseringspolitiken. Rika var de redan innan, privilegierade också, Patrik Tigerschiöld är precis som Gustaf Douglas född in i eliten, i en adlig svensk familj.

Efter att EQT köpt ut utbildningsföretaget Academedia fortsatte expansionen genom en lång rad uppköpt av privata skolor och skolkoncerner, däribland Pysslingen, ProCivitas, Plushögskolan och Plusgymnasiet. Bolaget har idag omkring 12 000 anställda.

I styrelsen för Bure Equity som idag inte har nån verksamhet inom välfärdsområdet sitter Patrik Tigerschiöld, Carl Björkman, Eva Gidlöf, Mathias Uhlén, Hans Biörck och Bengt Engström.Största aktieägare är familjen Tigerschiöld (19,9%), Nordeafonder (14,2%) och familjen Björkman (6,9%).

Läs mer: Tigerschiöld – Riddarhuset och Bure Equity, Björkman – doldis som hade mycket makt

Källor utöver länkat material: Kent Werne m.fl., Den stora omvandlingen, 2014

Ursprungligen publicerat på Svensson-bloggen.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,, , , , , ,

Espresso House

Inlägget är del 4 av 6 i serien Cafékedjorna

Espresso House är Sveriges största cafékedja. Sen 2015 är företaget ägt av ett tyskt bolag, JAB Holding Company, via ett norskt företag efter att i nästan 3 år varit ägt av det norska riskkapitalbolaget Herkules Capital.

Men en gång i tiden startade Espresso House som ett café i Lund år 1996. Grundare var Charles och Elisabeth Asker. Företaget expandera till andra orter och i början av 2000-talet öppnades ett café i Göteborg. 2006 fusionerade Espresso House med stockholmsföretaget Coffee House. När företaget köptes av Herkules Capital år 2012 hade det 117 caféer. Vid försäljningen tre år senare 193 stycken och med en genomförd expansion till Norge där det 2015 fanns 19 caféer som drevs av Espresso House. Espresso House är idag det minst ekovänliga av de stora cafekedjorna i Sverige

I december 2015 var antalet caféer totalt 211 stycken vara 185 i Sverige, 23 i Norge och 3 i Finland. På hemsidan uppger företaget att de har 1 600 anställda i Sverige men på allabolag.se redovisas 925 anställda i december 2014. Kanske är de lite fler nu men inte så många som 1 600 inklusive Norge och Finland. Moderbolaget i Sverige heter CoffeCo Holding AB. Diskrepansen kan dock eventuellt förklaras med att det finns flera företag i Sverige som ägs av samma tyska ägare, däribland ett med namnet EspressoHouse Group AB, ett som EspressoHouse Partners AB och att det också är möjligt att det finns franchisecaféer, dvs caféer som har egna ägare som betalar en avgift för att använda varumärket Espresso House.

JAB Holding Company äger också ett av världens största kaffe- och tebolag, Jacobs Douwe Egberts (JDE) med varumärken som Douwe Egberts, Jacobs, Gevalia, Tassimo, Hornimans, Maxwell House och många fler. Bolaget är etta eller tvåa i 27 olika länder i världen på kaffe. I Sverige är företaget störst med Gevalia och Maxwell House. Gevalia-företaget med ursprung i Gävle heter numera Jacobs Douwe Egberts S.E. AB.

I tillägg till detta ägs även flera andra kaffebolag i bland annat USA (exempelvis Keurig Green Mountain med 6 000 anställda och Peet’s Coffee and Tea med 3 800) och Danmark (Baresso) liksom också modeföretagen Coty (varumärkena Calvin Klein, David Beckham) Jimmy Choo, Bally och Belstaff. Sammantaget är JAB Holding Company världens näst största kaffebolag efter Nestlé. Exakt hur många anställda koncernen har totalt har varit omöjligt att utröna.

Ägare av JAB Holding Company är familjen Reimann i Tyskland.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Barista FTC

Inlägget är del 2 av 6 i serien Cafékedjorna

Barista  är en cafékedja som startades 2006 för att sälja ekologisk och rättvisemärkt fika. Ägarföretaget heter Barista FTC AB. Förkortningen FTC ska utläsas Fair Trade Coffee. Det första cafét öppnade i Malmö. Idag har företaget verksamhet också i Göteborg, Lund, Uppsala, Stockholm, Sundsvall och Umeå. Dvs främst i olika universitetsstäder. Totalt har de 16 caféer.

Företaget startades med kapital från Almi Företagspartner, Alveco Invest AB och Håkan Roos, samt bland annat Björn Almér. Har också fått hjälp via Ideon Science Park i Lund. Andra investerare är enligt uppgift Hampus Jakobsson, Per Grimberg, Carl Silbersky, Karl-Johan Persson (HM-koncernen) och Stefan Krook.  En börsnotering har planerats men blir sannolikt aldrig av.

I styrelsen för Barista FTC AB sitter Björn Almér, Ulrika Arver och Hans Erik Gunnarsson. Ulrika Arver är en av ägarna av Arver Gruppen AB som bland annat äger Alveco Invest AB. Arver Gruppen AB är ett företag med bilhandel och fastigheter som totalt har 180 anställda. Hans Erik Gunnarsson har bl.a. kopplingar till ICA-koncernen och två livsmedelsaffärer i Malmö och Ystad.

Barista FTC AB går med stora förluster och har så gjort i många år. Fortsätter det så kan företaget knappast överleva. Det totala antalet anställda är 70 och huvudkontoret finns i Malmö. Omsättningen var 68 miljoner SEK år 2014 och förlusten 22 miljoner. Bokförda tillgångarna var 31 miljoner.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,