I Mölnbacka byggdes två stångjärnshammare i slutet av 1620-talet. En knipphammare och spikhammare tillkom i slutet av 1760-talet och ett valsverk kom till stånd 1796.
Med sina två stångjärnshammare, sin manufaktursmedja och sitt valsverk var bruket vid 1800-talets början ett av de största i Värmland. Valsverket lades ned 1840 men istället ökades smidesrättigheterna och en stålugn startades 1844. Järnbruksverksamheten i Mölnbacka upphörde1895 och verkstäderna revs.
Mölnbacka-Trysil
Trysils bolag bildades 1830 av svenska intressenter med skogsområden på norska sidan som huvudsaklig tillgång. Bolagets syfte var att förse den expanderande värmländska sågverksindustrin med virke av tillräckligt grova dimensioner. Åren 1843-1853 uppdelades verksamheten administrativt i ett ”gammalt” och ett ”nytt” bolag.
År 1873 sammanslogs Trysils Skogsbolag, Mölnbacka bolag och Kvarntorp Bruk Bolag under namnet AB Mölnbacka-Trysil.
Brukets utveckling gick därefter i träindustrins tecken. Sågverksrörelsen överflyttades 1881 till annan ort. Ett träsliperi (som är en anläggning för tillverkning av mekanisk pappersmassa) uppfördes 1884.
År 1894-1898 anlades ett träsliperi i Eldforsen i Dalarna av AB Mölnbacka-Trysil. Det såldes dock redan år 1900 till Trävaru AB Dalarne. År 1901 fick William Olsson inflytande i företaget.
Klarafors
1906 köptes Klarafors AB i Forshaga av AB Mölnbacka-Trysil. Klarafors bruk med sulfitfabrik och pappersbruk hade anlagts år 1900 efter att den äldre sulfatfabriken brunnit ner. I samband med uppköpet blev ägarna i Klarafors huvudägare i AB Mölnbacka-Trysil. Samma år såldes också skogarna i Norge till Trysils kommun. 1907 köptes Frykfors.
Senare köptes Dejefors Kraft- och Fabriks AB och en massafabrik började byggas i Deje. På grund av ekonomiska problem såldes företaget år 1908 till brittiska Kellner-Partington Paper Pulp Company.
Kellner-Partington
Fem år innan de köpte Forshaga bildade Kellner-Partington även AB Edsvalla Bruk som byggde en sulfitfabrik som stod klar 1907. Mölnbacka-Trysil och Edsvalla Bruk samförvaltades efter att Kellner-Partington köpt Mölnbacka-Trysil. 1909 köptes Forshaga Sulfit AB med Ransbergs bruk.
Det brittiska företaget ägde också skog och skogsindustrier i Norge genom det 1889 bildade bolaget AS Borregaard.
Borregaard
1917 avvecklade Kellner-Partington verksamheten i Skandinavien. AS Borregaard köptes av en grupp norska investerare ledda av Hjalmar Wessel . Borregaard övertog samtidigt ägandet i AB Mölnbacka-Trysil och AB Edsvalla Bruk. Från 1918 ägdes AB Mölnbacka-Trysil av norska AS Borregaard.
År 1921 hade AB Mölnbacka-Trysil 1 500 anställda i Deje, Forshaga (Klarafors), Mölnbacka, Kvarntorp och Skåre. Styrelsen bestod av K.J. Lindholm (ordf), D. Fielding (VD) och B.A. de Verdier. Samma år hade AB Edsvalla Bruk 200 anställda med B.M.P. Hansson som disponent och styrelseledamot tillsammans med Louis G. Øvergaard som var styrelseordförande.
1947 hade AB Mölnbacka-Trysil 1 400 anställda. Styrelsen bestod av A.Unger (ordf), Fr. Cappelen (VD), A.Meidell och J.T. Rådberg. Samma år hade Ab Edsvalla Bruk nästan 200 anställda. Styrelsen bestod av B. Oulie (ordf och disponent), Gust. Larsson och A.Meidell.
Nedlagt och uppköpt
Mölnbacka träsliperi lades ner i början av 1930-talet. Sliperiet revs till stora delar under 1930-talet, för att ge plats åt en modern kraftstation som fortfarande är i bruk.
År 1967 köptes både AB Mölnbacka-Trysil och AB Edsvalla Bruk av Uddeholms AB. Samma år lades Edsvalla bruk ner. Klarafors pappersbruk lades ner 1968 och sulfitfabriken år 1969.
Källor:
- Svensk Industrikalender 1921
- Jan Glete, Ägande och industriell omvandling, 1987
5 svar på “Den svenska skogen – Mölnbacka-Trysil”