Matjättarna – Coop

Kooperativa Förbundet, vanligtvis förkortat KF, är en konsumentkooperativ ekonomisk förening. Idag är KF moderbolag i en koncern som består av bland annat Coop Sverige AB, Coop Butiker och Stormarknader AB, KF Fastigheter AB, Vår Gård Saltsjöbaden AB, Vi Media AB och MedMera Bank AB.

Dessutom är det idag ett förbund för 28 konsumentföreningar i Sverige vilka tillsammans med KF har cirka 3,7 miljoner medlemmar.

Av Coops ca 800 butiker tillhör 200 butiker Coop Butiker och Stormarknader AB (CBS). Flertalet butiker tillhör dock olika konsumentföreningar.

KF med dotterbolag har cirka 12 000 anställda. Omsättningen år 2021 var 46 088 miljoner SEK. Företaget kontrollerar 19% av dagligvarumarknaden i Sverige och är näst störst efter ICA.

Styrelsen i KF består av Leif Linde (ordf.), Maria Rudolphi (v. ordf., styrelseledamot Coop Mitt), Kerstin Wallentin (styrelseledamot Konsumentföreningen Stockholm), Britt Hansson (VD i OK), Mailis Cavalli-Björkman, Jesper Josbrant (styrelseordf. Coop Norrbotten), Peter Renkel (ordf. Coop Nord), Stig Nilsson (styrelseordf. Coop Väst), Håkan Thorell (styrelseordf. Coop Värmland) och Lars Ericsson (styrelseledamot Konsumentföreningen Stockholm).

Stora konsumentföreningar, antal medlemmar, butiker
  1. Konsumentföreningen Stockholm, 1,2 miljoner, 200
  2. Coop Väst, 800 000, 171
  3. Coop Syd, 500 000, 111
  4. Coop Mitt, 430 000, 97
  5. Coop Nord, 300 000, 83
  6. Coop Värmland, 155 000, 71
  7. Coop Norrbotten, 144 000, 40
Historia

Kooperativa Förbundet bildades 5 september 1899 på initiativ av Gerhard Halfred von Koch och Axel Rylander.

1904 togs ett viktigt steg när KF blev en agenturrörelse där varor förmedlades från fabriker till konsumentföreningarna. 1904 hade KF 57 föreningar som medlemmar och 1920 hade antalet ökat till 920. Från 1909 började KF också tillverka en lång rad produkter i olika dotterbolag så att konsumentföreningarna som drev butiker skulle kunna köpa billigare varor och inte vara beroende av olika privata företag och privata priskarteller. Konsumentföreningarnas butiker hette i de flesta fall Konsum.

Industrier

KF kom med tiden att ha en stor egen produktion av konsumtionsvaror såsom kaffe (Cirkelkaffe) och glödlampor (Luma). Den egna tillverkningen inleddes 1909 då en margarinfabrik i Vänersborg köptes. 1921 följde en margarinfabrik i Norrköping. Köpen innebar en sänkning av margarinpriserna. KF:s eget margarinmärke gavs namnet Eve, förkortning för Extra Vitaminberikat. KF startade senare även tillverkning av vegetabiliska oljor i Karlshamn genom bolaget AB Karlshamns oljefabriker. Fabriken levererade bland annat till KF:s margarintillverkning. År 1912 hade landets storkvarnar bildat en statsstödd kartell som försäkrade ägarna om goda vinster. Från 1922 ägde KF Kvarnen Tre Kronor på Kvarnholmen i Nacka. 1925 inköptes kvarnen Tre lejon i Göteborg. År 1939 inköptes Gissleberga kvarn i Skåne.

1927 förvärvades företaget Svenska Gummifabriks AB (Gislaved Däck) som var i KF:s ägo fram till 1992. KF ägde även Viskafors gummifabrik 1933–1938 År 1931 bildades ”Kooperativa kafferosterierna” av KF och Konsum Stockholm. I ett led att kunna erbjuda sina kunder egna produkter och varumärken lanserade KF 1932 Cirkelkaffe. KF hade under en period tre stora kafferosterier.[18] Samma år startade tillverkningen av lampor i Lumafabriken i Stockholm. 1931 började KF därtill tillverkningen av kassaregister under varumärket Hugin. Hugin Kassaregister AB blev KF:s första exportprodukt. KF grundade Hugin då det bara fanns en leverantör av kassaregister, amerikanska National Cash Register (NCR).

Uppköp

1935 följde övertagandet av varuhuset PUB i Stockholm och 1937 förvärvades Gustavsbergs porslinsfabrik. Gustavsberg kom att växa till en VVS-koncern där bland annat AB Centrifugalrör ingick. I köpet ingick även samhället, lantbruk, skogar och rederiverksamhet som dock sålde av efterhand. 1942 övertog Konsumentföreningen Stockholm Wårby Bryggerier. Kooperativa Förbundet anlade 1942 en fabrik, Svenska Rayon-aktiebolaget, för tillverkning av viskos (rayon, konstsilke). 

KF kunde efter andra världskrigets slut köpa tyskägda konkurrenter genom statliga Flyktkapitalbyrån. KF blev därmed ägare till glödlampstillverkaren Osrams svenska dotterbolag och kemi-tekniska Henkel-Helios (tillverkning av bland annat tvättmedel under varumärket Persil). KF köpte även Strebelverken i Västervik.

Annan tillverkningsindustri inom KF som kan nämnas är skotillverkning (Örebro), fruktförädling (Björnekulla), tvättmaskinstillverkning (Verkstads AB Calor), textilindustri med tillverkning i Kättilstorp, Vinslöv, Sala (Slitman arbetskläder), Flen och Norrköping, möbeltillverkning (Lammhult) och vågar (Lindells vågfabrik och Stathmos). Kooperativa Förbundet ägde även trucktillverkaren BT som grundats tillsammans med HSB.  San Remo bageri var Kooperativa Förbundets storbageri i Västberga industriområde i södra Stockholm, vilket startade sin tillverkning 1959.

Förutom KF:s produktion hade många av konsumentföreningarna egen produktion (bland annat bagerier och charkuterier).

Centralisering

Från slutet av 1950-talet startade en centralisering av KF sedan förbundet identifierat problem med sin struktur gentemot konkurrenterna som kunde utnyttja stordriftsfördelar. Många konsumentföreningar slogs ihop.

På 1950-talet var de nära 700 stycken innebar en inbördes konkurrens och efterhand kom KF att arbeta aktivt för att minska antalet föreningar genom sammanslagningar. 1969 var antalet medlemsföreningar 246 samtidigt som antalet personer som var medlemmar ökade. 1990 var antalet medlemsföreningar 132 och antalet medlemmar 2,1 miljoner.

Utvecklingen innebar att makten över verksamheten efterhand flyttades över från föreningarna till centralorganisationen KF. KF fick större inflytande över vad som skulle säljas än tidigare då föreningarna haft stor egen frihet att välja sitt sortiment. I slutet av 1960-talet upphävdes regeln om att KF själva inte fick driva detaljhandeln

Varuhus

1956 blev Domus det gemensamma namnet på varuhusen inom kooperationen. Det första Domus-varuhuset öppnade i Katrineholm 1956. Därefter steg antalet Domusvaruhus och som mest fanns det över 200 enheter. Gamla hus revs för att ge plats åt de nya, stora varuhusen. Kooperativa Förbundet startade en tvättomatkedja på 1950-talet. Bokförlaget Rabén & Sjögren köptes upp av Kooperativa Förbundet 1959. 

År 1963 öppnade Kooperativa Förbundetets första stormarknad i Sverige, det var Obs! Stormarknad, Vårby intill den nybyggda motorvägen mellan Södertälje och Stockholm. Det följdes senare av många fler runtomkring i Sverige.

Ekonomiska problem

På 1970-talet fick KF:s industriverksamhet ekonomiska problem och även en del större konsumtionsföreningar hamnade i ekonomiskt trångmål på 1980-talet. Industrieran började därför säljas av eller läggas ner. KF bestämde sig för att fokusera på detaljhandel. Kvarn AB Juvel lade ner sin kvarn i Stockholm 1992.

1989 såldes Wårby Bryggerier, 1990 såldes disktrasetillverkaren Wettex AB, lamptillverkaren Luma (1991) och däckföretaget Gislaved. 1994 följde försäljningen av Nordchoklad AB som blev Candelia AB och Annonsbyrån Svea. Kafferosteriet vid Gäddviken lades ned 1994 samtidigt som KF överlät varumärket Cirkelkaffe till Kraft Foods. 1994 såldes Gustavsbergs porslinsfabrik. och 2001 såldes Kvarn AB Juvel till Cerelia AB varvid kvarnen Tre Lejon i Göteborg las ner.

Istället började KF köpa handelsföretag. Postorderföretaget Josefssons köptes 1988. KF köpte även AkademibokhandelnStor&LitenKappahl och City Stormarknad. Goman-Produkter bildades i början av 1990-talet då flera av konsumentföreninagrnas charkuterifabriker i Sverige gick samman. 1997 köptes Norstedts förlag. Alla dessa verksamheter har sedan sålts igen.

Butiksverksamhet

I början av 1990-talet överlät de fem största konsumentföreningarna (Stockholm, Norrort, SveaVäst och Solidar) sin butiksverksamhet till KF. B&W förvärvades 1992. Samma år bildades Kooperativa Detaljhandelsgruppen (KDAB) som tog över flera konsumentföreningars butiksrörelser, inklusive några av de största. Inledningsvis drevs de övertagna verksamheterna i regionala bolag med minoritetsägande från konsumentföreningarna, men under 1995 koncentrerades ägandet och verksamheten till ett bolag

År 2001 bytte företaget storvaruhus namn från Obs!, B&W, Robin Hood och Prix namn till Coop Forum men heter numera Stora Coop. Alla butiker i koncernen inklusive konsumtionsföreningarnas butiker bytte namn till Coop. 2014 bildades Coop Butiker & Stormarknad AB som ägs till 67% av KF och 33% av Konsumentföreningen Stockholm. Det sistnämnda företaget driver en stor del av Coops butiker i Sverige. 2017 fanns 40 stycken Stora Coop och Coop Forum.

2019 köptes butikskedjan Netto varvid affärerna byggdes om till Coop-butiker förutom när de låg nära en existerande Coop-butik då de fick namnet X:-TRA.

Läs mer:

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.