BPA och Riksbyggen

BPA:s ursprung står att finna i Tyskland och England. Ernst Wigforss med flera socialdemokrater reste i början av 1920-talet på en studieresa till de nämnda länderna för att studera gillessocialismen. Indirekt ledde rapporterna från resan till att ett lokalt byggnadsgille startades i Stockholm 1922. Namnet på gillet blev Fackföreningarnas byggnadsproduktion. Efter hand bildades liknande gillen på andra orter i Sverige.

På fackligt initiativ startades också Svenska Riksbyggen år 1940/1941. Målsättningen var att projektera och bygga bostadshus samt låta de lokala byggnadsgillena få jobben. Det var ett sätt att försöka få bukt med den arbetslöshet som det minskande byggandet under kriget förde med sig. 1952 bildades bolaget Byggfackens Central AB med uppgift att svara för Riksbyggens kapitalförvaltning. Under 1950-talet och 1960-talet fick bolaget alltmer karaktären av ett holdingbolag med en rad dotterbolag, däribland byggbolag och med kommuner delägda fastighetsbolag. Bland de bolag man delägde med kommuner fanns år 1972 AB Bergshamrabyggen (Riksbyggens andel 40%), AB Boråsbyggen (40%), AB Botkyrkabyggen (40%), Eskilstuna Bostads AB (40%), AB Kongahälla (15%), AB Kristianstadsbyggen (30%) och AB Sundsvallsbyggen (40%). 4 år senare kvarstod bara ägande i 4 av dessa. Ett dotterbolag var AB Stockholmsbyggen.

1967 lades en utredning fram som gick ut på att de lokala byggnadsgillena skulle slås samman till en landsomfattande storkoncern. BPA Byggproduktion AB blev resultatet som röstades igenom på Riksbyggens årsmöte 1967. Byggnadsarbetarförbundet och LO hade röstmajoritet och såg till att det blev som de ville.

Bolaget blev snabbt ett av Sveriges största byggbolag och redan 1970 var det näst störst. 1972 hade Riksbyggen 1 800 anställda och BPA 16 000, endast cirka 4 000 färre än det största byggbolaget, Skånska Cementgjuteriet. Precis som skåningarna byggde också BPA allting, bostäder, offentliga byggnader, skolor, industribyggnader, kontor, vägar osv. BPA var störst på bostäder och förutom Riksbyggen och HSB var även de kommunala allmännyttiga bostadsföretagen vanliga beställare. Riksbyggen förvaltade 1970 omkring 100 000 egna bostadsrättslägenheter och dessutom omkring 35 000 hyreslägenheter åt olika kommuner.

Styrelsen i Svenska Riksbyggen och BPA var i allmänhet exakt densamma med undantag av vardera bolags VD. 1970 satt Knut Johansson (Byggnads), Börje Jönsson (Byggnads), Arne Geijer (LO), Harry Hjalmarsson (KF), Sterner Samuelsson (Elektrikerna), Gunnar Karlsson (Målarna), Gunnar Hallström (Kommunal), Valdemar Lundberg (Fabriks), Åke Nilsson (Metall), Klaes-Erik Nyberg (Byggnads), Gunnar Andersson (Byggnads) och Nils Hörjel i de två styrelserna. Carl Olof Ek, VD i BPA satt dessutom i BPA:s styrelse och Riksbyggens VD Gösta Blomqvist satt i den styrelsen.

1986 introducerades BPA på börsen, men redan i början av 1990-talet påbörjades en gradvis avveckling av BPA då bolaget fick ekonomiska problem i samband med fastighetskraschen. 1993 såldes byggdelen av BPA till familjen Paulssons Peab. Den kvarvarande installationsdelen köptes av norska Bravida år 2000.  Riksbyggen finns kvar oförändrat och har idag 2 300 anställda.

Andra källor:
Mert Kubu, Bostadspamparna, 1971
Olof & Birgitta Forsgren, Vem äger vad i Svenskt näringsliv, 1972
Sveriges 1000 största företag 1973, 1973
Olof Forsgren, Vem äger vad i Svenskt näringsliv, 1976
Erik Anners, Den socialdemokratiska maktapparaten, 1976
Sven-Ivan Sundqvist, Ägarna och makten, 1987
Olika nummer av Veckans Affärer 1977-1985
SIND 1980:5

Ursprungligen publicerat på Svensson-bloggen 2013.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Byggnadsgillen, BPA, BPA Byggproduktion AB, Byggfackens Central AB, Svenska Riksbyggen, Riksbyggen, Bostadsbyggande, MIljonprogrammet, Fackföreningar, Ekonomi, Historia