Wehtje

Enligt CH Hermansson i boken Monopol och storfinans – de 15 familjerna, från 1960-talet, var familjen Wehtje en av de fem stora finansfamiljerna, de fem fingrarna på storfinansens järnhand. De andra 4 var tre som finns än, Wallenberg, Ax:son Johnson och Bonnier och en som inte längre finns, familjen Broström.

Familjen har eller hade nära släktband till Wallenbergs då Peter Wallenbergs bror Marc Wallenberg var gift med Olga Wehtje, dotter till Walter Wehtje och Paul U. Bergströms dotter. Walter Wehtje var under åren 1953-1969 medlem i Enskilda Bankens styrelse och under många år VD i Investor. Jacob Wallenberg, son till Peter Wallenberg, är i sin tur gift med Marie Wehtje, dotter till Olga Wehtjes kusin Urban Wehtje.

Men familjens eget ägande utgick helt och hållet från byggbranschen. I denna bransch var det Ernst Wehtje I (1863-1936) och hans son Ernst Wehtje II (1891-1972) som främst var de aktiva. Ursprunget var det 1872 grundade Skånska Cement AB som länge leddes av R.F. Berg. Från 1891 var Ernst Wehtje I företagets jurist och när Berg dog år 1907 blev han VD. Han förblev VD till 1936 då han efterträddes av Ernst Wehtje II.

Familjen byggde upp en stark position som ägare i AB Iföverken, Skånska Cement AB och byggföretaget AB Skånska Cementgjuteriet. i de båda sistnämnda var Ernst Wehtje II VD innan han blev det i SKånska Cement AB. Ernst Wehtje II kvarstod som VD till 1957 och blev därefter styrelseordförande.  De båda Ernst Wehtje satt båda i styrelsen för Skandinaviska Banken. Flera av bröderna till Ernst Wehtje II had också ledande befattningar i familjens företag.

En yngre son till Ernst Wehtje I, Walter Wehtje (1897-1990) gjorde en karriär vid sidan av släktens företag. Han blev först chef i svärfadern Paul U. Bergströms varuhus PUB i Stockholm varefter han 1940 blev VD för det problemfyllda  Wallenbergföretaget Atlas-Diesel som under hans ledning utvecklades till det framgångsrika storföretaget Atlas-Copco.

Skånska Cement AB köpte genom åren upp huvuddelen av den svenska cementtillverkningsindustrin och ledd också en cementkartell, Cementa, under många år. När konkurrenterna köpts upp och fabrikerna successivt började läggas ner bytte företaget namn till AB Cementa. AB Iföverken var till en början ett dotterbolag till Skånska Cement AB som var inriktat på porslinstillverkning, Ernst Wehtje II var VD i detta bolag från 1918 till 1956.

Åren 1929-32 tog Iföverken över Rörstrands och dessutom köptes en stor aktiepost i finska Arabia. Posten i Arabia såldes 1947 i utbyte mot aktier i Wärtsilä. 1964 såldes dessa aktieinnehav, Rörstrandsposten i utbyte mot ett ägarintresse i Uppsala-Ekeby.

1937 bröts Iföverken ut som särskilt bolag genom att ägarna i Skånska Cement AB blev ägare till AB Iföverken. Aktieposten som Skånska Cement AB hade i AB Skånska Cementgjuteriet övertogs av AB Iföverken. Iföverken expanderade genom en rad uppköp av oliak bolag, däribland Siporex.

1963 kontrollerade familjen själva eller tillsammans med annan ägare företag med nästan 24 000 anställda. De viktigaste bland dessa var Skånska Cemengjuteriet AB, Iföverken AB, Skånska Cement AB, SENTAB, AB Betongindustri och Skandinaviska Eternit AB (begränsad minoritet) samt ytterligare ett antal sten, cement och byggmaterialföretag. Några år senare sammanfördes några av familjens helägda företag i bolaget AB Sydsten. Iföverken sålde sitt största dotterbolag, Rörstrands Porslinsfabrik, redan 1964. 1967 fusionerade Iföverken och Skånska Cement. 1972 bildades Euroc i vilket bolag Iföverken och Skånska Cement kom att ingå tillsammans med en mängd andra företag så småningom. Skånska Cementgjuteriet å sin sida köpte upp det ena byggföretaget efter det andra och växte till ett av världens största byggföretag.

Genom alla fusioner och uppköp kom familjens makt i de olika bolagen att sakta minska och när Industriverket gjorde sin undersökning av det svenska näringslivet år 1977 så betraktades företagsgruppen kring Euroc och Skånska Cementgjuteriet inte längre som kontrollerad av familjen Wehtje.

Istället byggdes det  upp en företagsgrupp som kontrolleras av företagsledningarna där två bolag, Protorp och Opus, användes för att via korsägande med Skånska Cementgjuteriet och Industri AB Euroc för att se till att inga utomstående finansiella grupper kunde ta kontroll över företagen. Denna konstruktion skapades mellan åren 1972 och 1976.

Familjen Wehtje som storfinansfamilj var därmed försvunnen. Finansgruppen kring Skånska Cementgjuteriet, senare omdöpt till Skanska och Euroc skulle dock fortleva ytterligare en tid. Mer om det i ett annat inlägg.

Idag är en yngre medlem, också med namnet Ernst Wehtje, av familjen aktiv i företaget Bioett, och en annan familjemedlem, Mikael Wehtje, äger godset Ellinge. Mikael Wehtje är eller var också aktiv moderatpolitiker i Eslövs kommun.

I spekulationsföretaget Strand Kapitalförvaltning är en annan Wehtje, Frans Wehtje, delägare tillsammans med bland annat medlemmar i familjerna Salén och Westerberg.

Ulrik Wehtje, bror till Jacob Wallenbergs fru, är aktiv i den grafiska branschen, ägare till Rydsgårds gods och styrelsemedlem i Svenskt Näringsliv och Fjärde AP-fonden.

Inte heller ska vi glömma bort att familjen är ingift i oljemagnatfamiljen Lundin, med sina skumma affärer i Sudan och kontakter med vår arrogante utrikesminister Carl Bildt. Man har även släktskapsband till familjen Hain, som äger företaget G & L Beijer, ursprunget till de flesta företag med namnet Beijer i, exempelvis Anders Walls företag Beijerinvest.

Även om familjen inte längre kan räknas till storfinansfamiljerna så hör man definitivt till den svenska eliten.

Läs mer: NyTeknik, AB1, SDS1, SDS2, AB2, Rydsgårds gods, YA, Svenskt Näringsliv, Dagens Arbete,

Andra källor:
Vem äger Sverige, Koncentrationsutredningen, SOU 1968:7
CH Hermansson, Monopol och storfinans – de 15 familjerna, 3:e upplagan, 1971
Gustav Olivecrona, Spekulanterna, 1984
Sven-Ivan Sundqvist,
Ägarna och makten i Sveriges Börsföretag 1986, 1986
Jan Glete, Nätverk i näringslivet, 1994

Intressant?
Andra bloggar om: , , , , ,, , , , , , ,, , ,