De 15 familjerna http://15familjer.zaramis.se Storfinans och monopol Wed, 17 Apr 2019 11:17:55 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.1.1 73238832 Lindholm och Biltema http://15familjer.zaramis.se/2019/04/17/lindholm-och-biltema/ http://15familjer.zaramis.se/2019/04/17/lindholm-och-biltema/#respond Wed, 17 Apr 2019 11:05:10 +0000 http://15familjer.zaramis.se/?p=1417 Läs mer...]]> Sten-Åke Lindholm jobbade som mekaniker på regementet i Linköping i början av 1960-talet och hans första egna produkt lär ha varit varvräknarkåpor som han byggde och sålde på fritiden.

Lindholm reagerade mot att reservdelar till bilar var så dyra och startade därför en liten postorderfirma för bildelar och biltillbehör år 1963 i en källarlokal i Linköping under namnet ”Handelsbolaget BIL-TEMA” Efter något år utökades postorderverksamheten med en liten butik, även den i samma källare.

År 1976 hade omsättningen stigit till ca 25 Mkr och företaget flyttade till nya egna lokaler på Torvingeområdet i Linköping. Lokalytan var hela 6 000 kvadratmeter och innehöll både postorder, centrallager och en butik på nästan 250 kvadratmeter. Denna butik byggdes sedan ut till ca 2 700 kvadratmeter i början av 80-talet.

I slutet av 1980-talet sålde Lindholm hela företaget till den så kallade skalbolagskungen Seth-Roland Arnérs bolag Promark och senare köpte han tillbaka aktierna i ett upplägg som troligen gick ut på att undvika skatt.

År 1983 öppnades det första varuhuset utanför Linköping. Företaget etablerade sig också i Norge 1983, i Finland 1985 och i Danmark 2002.

Sten-Åke Lindholm har gjort sig känd för att alltid vilja ha kontroll på allt personligen vilket skapat en besvärlig arbetsmiljö i företaget. Konsekvensen har varit otaliga konflikter med facket, ständiga VD-byten och liknande. Han gillar inte heller att bli granskad:

Lindholm har inte pratat med journalister på många år. Han flyttade till Lausanne i Schweiz 1999 och året därpå slutade han som vd för Biltema. Han fortsatte dock att styra koncernen, men nu bakom kulisserna.

Sten-Åke Lindholm var alltså skriven i Schweiz, men skattemyndigheten var inte helt övertygad om att han verkligen bodde där. En månad år 2003 kollade Corren honom och det visade sig att han var på Biltema i Linköping alla vardagar utom tre. Den här granskningen gjorde Sten-Åke Lindholm rasande.

Resultatet blev att Biltema slutade annonsera i tidningen.

Corren hade tidigare rappor-terat om bråk kring företaget. Det var ständiga strider med facket, en fackbas blev utelåst, en avdelningschef portades, vd-arna byttes ut på löpande band, personalen övervakades.

Flera källor uppger att vår rapportering om företaget var en av anledningarna till att bolaget flyttade både huvudkontoret och centrallagret från Linköping till Helsingborg och Halmstad. Det finns dock även andra förklaringar, som att det var svårt att hitta lämplig mark för jättelagret i Linköping.

Postorderverksamheten lades ner 2003. Av varuhusen ägs alla idag av Biltema Sweden AB, men fram till 2011 fanns det också franchisevaruhus, dvs varuhus med andra ägare som hyrde varumärket.

Biltemas ägarstruktur påminner om Ikeas. Moderbolaget, Biltema Holding BV, hör hemma i Nederländerna och aktierna i det ägdes tidigare av en stiftelse i Schweiz. Bolaget har dessutom en period haft ett upplägg med en ägarstiftelse och bolag i skatteparadiset Curacao i Nederländska Antillerna. Sen 2016 tycks ägaren dock vara ett bolag i Hong Kong, Birgma Holding Ltd. Biltema Holding BV har också ett dotterbolag/systerbolag i Schweiz, Birgma International AG. Bolaget i Schweiz fungera som inköpsbolag för hela koncernen och enligt Expressen tas de största vinsterna ut där. Verksamheten är jämförelsevis mycket lönsam:

Enligt bokslutet för 2016 omsatte Biltema Holding 10,5 miljarder kronor och gjorde en vinst före skatt på 2,1 miljarder kronor – det betyder att koncernen har en vinstmarginal på 20 procent. För varje omsatt hundralapp gör Biltema alltså en vinst på 20 kronor.

Det kan jämföras med konkurrenterna Clas Ohlson som har en vinstmarginal på 6-8 procent och Jula som har drygt nio procent.


Sven-Åke Lindholm är skriven i Schweiz och är den slutlige ägaren av Birgma Holding Ltd med 95.24% (2 500 aktier). Hans barnbarn Louise Wennberg äger resten. Att flytta bolag på det sätt mellan olika skatteparadis och lågskatteländer som Lindholm och Biltemakoncernen gjort tyder på en medveten strategi för att minska skatten i företaget samt den privata skatten för ägarna. Liknande agerande står att finna i familjen Lundins företagsgrupp.

Det ursprungliga skattesmitarupplägget var identiskt med Ikeas konstruktion och som sannolikt utformats av Göran Grosskopf som varit styrelseordförande i Biltema. Det var också han som stod bakom affären med Arnér. Han var på den tiden Sveriges främste skatteprofessor och har anlitats flitigt av Ingvar Kamprad, familjen Rausing och flera andra svenska finansfamiljer som inte vill betala skatt. Liknande ägarupplägg finns eller har funnits hos familjen Paulsen (Ferring) och familjen Påhlsson (Pågens).

Idag har Biltema Sweden AB varuhus i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Sammanlagt hade Biltema 105 varuhus år 2013. Idag har bolaget 136 varuhus. Biltema arbetar med två butiksstorlekar, 4 000 respektive 6 000 kvadratmeter yta. Svenska Biltema Sweden AB har cirka 1 000 anställda och koncernen i sin helhet omkring 3 500 anställda. Företaget har genomförts sin expansion helt utan kapital utifrån, Inga lån, ingen börsnotering osv.

Biltema Holding BV äger också de svenska företagen Biltema Real Estate Sweden AB (6 anställda), Biltema Nordic Services AB (60 anställda), Biltema Logistics AB (400 anställda), Retail Warehouse i Linköping AB och Retail Warehouse i Halmstad AB. Biltema Logistics AB hette förut Retlog AB och driver koncernens centrallager.

I styrelsen för Biltema Sweden AB sitter Lars Ingemar Haraldsson (ordf.), Leo Mocatelli Shahandeh som är VD och Adelina Voci som är vice VD. Haraldsson har dessutom flera styrelseuppdrag i företag som ingår i storfinansfamiljen Lundbergs företagsimperium.

I de nordiska länderna äger det nederländska holdingbolaget företaget också Biltema Norge AS med 1 600 anställda, Biltema Danmark A/S med ungefär 200 anställda, och Biltema Finland AB (Biltema Suomi Oy) med ungefär 300 anställda. Idag finns fler än 120 varuhus i Norden.

Knut Roar Svenningsen är styrelseordförande i både det danska och norska företaget.

I sortimentet finns idag mer än 25 000 artiklar. Från att vid starten enbart bestått av bilrelaterade produkter är de nu uppdelade på åtta områden och omfattar förutom bil även bygg, fritid, hem, båt, verktyg, teknik och kemikalier.

Biltema ger ut en katalog som varje år kommer i en vår/sommar respektive höst/vinter-upplaga. Sammanlagt trycks i Norden cirka 14 miljoner exemplar av katalogen, vilken gör den till en av de största sett till upplaga.

Biltema stödjer genom Biltema Foundation bland annat den svenska hjälporganisationen Skandinaviska Barnmissionens arbete i Filippinerna, Läkare utan gränser och Rädda Barnen.

Läs också: Biltemas ägare misstänkt för penningtvätt

]]>
http://15familjer.zaramis.se/2019/04/17/lindholm-och-biltema/feed/ 0 1417
Familjen Ander – NWT-gruppen http://15familjer.zaramis.se/2019/04/15/familjen-ander-nwt-gruppen/ http://15familjer.zaramis.se/2019/04/15/familjen-ander-nwt-gruppen/#respond Mon, 15 Apr 2019 16:01:23 +0000 http://15familjer.zaramis.se/?p=1415 Läs mer...]]> NWT-koncernen driver idag 16 tidningar i Värmland, Dalsland och Skaraborg. Det är en av Sveriges absolut lönsammast tidningskoncerner. Koncernen har drivits väldigt konservativt, aldrig varit först med någon nyhet, köpt andra tidningar när de har gått dåligt ekonomiskt. Hela agerandet kan sägas ligga i linje med tidningskoncernens starkt konservativa politiska linje. Det är en på alla sätt konservativ tidningskoncern vi pratar om. Men det har lett till att det idag är den nästa största tidningskoncernen i Sverige om vi också räknar med att de sen i år kontrollerar Stampen Media AB med bl.a. Göteborgs-Posten.

Ernst Ander köpte skuldtyngda Nya Wermlands-Tidningen (NWT) år 1914 för en krona, inklusive skulder. Tidigare hade han fungerat som tidningens tekniske ledare. Ernst Ander breddade sitt engagemang till att vara såväl direktör som chefredaktör (från 1921).

Gustaf Ander, son till Ernst Ander tog över ledarskapet för tidningen 1939 och under Gustafs ledning växte företaget till ett av landets mest framgångsrika tidningsföretag med stort ägande inom svensk landsortspress.

Dagstidningar av olika slag i Värmland och Skaraborgs län köptes av tidningskoncernen för att sen följas av uppköp i andra delar av landet. Karlskoga Tidning 1944, Filipstads Tidning 1960, Arvika Nyheter 1962, Hjo Tidning 1969 samt Skaraborgs (Läns) Allehanda (SLA), Mariestads Tidning, Fryksdalsbygden, Nya Kristinehamns-Posten, köptes upp under denna period.

Därefter köptes Nordvästra Skånes Tidningar (NST) i Ängelholm 1979, och Enköpings-Posten 1983. Från 2001 drevs NST ihop med Helsingborgs Dagblad som familjen Ander därefter ägde 50% av medan den ursprungliga ägarfamiljen Sommelius ägde resterande 50%. 2014 såldes Helsingborgs Dagblad till Sydsvenskan som ägs av Bonnierkoncernen. 2016 såldes Enköpings-Posten till NTM-koncernen.

Därefter vändes sig NWT-koncernen till Norge. År 2000 köpte de 20% av Bergens Tidende och några år senare började de köpa aktier i börsnoterade Schibsted ASA. Från 2009 ägs Bergens Tidende av Polaris Media ASA (börsnoterat det också). Schibsted AS äger idag 28,97% av Polaris Media medan NWT Media AS i Norge (dotterbolag till svensk NWT-gruppen AB) äger 26,43%. Polaris Media äger ett mycket stort antal lokaltidningar på norska Vestlandet, i Möre och Tröndelag samt norra Norge.

Under senare årtionden har koncernen främst köpt de tidningar de ännu inte kontrollerade i Värmland, Dalsland och Skaraborgs. Bengtsfors-Tidningen Dalslänningen köptes 2009, Karlskoga-Kuriren 2011, Provinstidningen Dalsland 2013, Värmlands Folkblad och Karlstads-Tidningen 2017 samt Nya Lidköping-Tidningen 2018.

Karlskoga-Kuriren övertogs från Promedia, ett företag där Stampen (GP och familjen Hjörne var huvudägare). Sen 2011 har tidningen gemensam redaktion med Karlskoga Tidning.

Ägare av Nya Lidköpings-Tidningen var familjen Hörling som hör till de som gick in i Stampen för att rädda företaget undan konkurs år 2016.

1978 blev Staffan Ander chefredaktör för Nya Wermlands-Tidningen och 1986 tog han tillsammans Lars Ander som företagets VD över ledningen för koncernen. 2000 blev Lars Ander koncernchef. Lars Ander dog 2015.

2015 kontrollerade familjen Ander 10 tidningar i Sverige med en total upplaga på cirka 122 000 exemplar. Detta gjorde koncernen till det 7:e största dagstidningsföretaget i Sverige.

NWT-koncernens tidningar i Sverige 2017

Först 2007 lanserade NWT en ordentlig webbsajt. De var en av de sista tidningarna i Sverige som lanserade en nyhetssajt på webben.

Ägarandelen i Schibsted har successivt ökat (2008 ägde NWT-gruppen 2,7%) och idag äger NWT-gruppen 3,7% av Schibsted ASA vilket innebär att de är näst största privata ägare efter Blommenholm Industrier AS som ägs av Stiftelsen Tinius.

2019 köpte PNV Media 51% av Stampen Media AB med tidningarna Göteborgs-Posten, Strömstads Tidning, Bohusläningen, Ttela, Hallands Nyheter och Hallands-Posten. Stampen Media hade redan 2015 sålt sin andel i Promedia. I PNV Media äger NWT-gruppen 20% och Polaris Media 70%. VK Media i Umeå äger 10%. Familjen Ander och NWT-gruppen framtstår därmed som den dominerande ägaren i Stampen Media med direkta och indirekta aktieinnehav på sammanlagt ungefär 33% i PNV Media (Blommenholm har ett indirekt ägande i PNV på 7%, Schibsteds indirekta andel är cirka 20%).

Ägare av NWT Gruppen AB är familjerna Staffan Ander, Lars Ander (dvs hans barn och fru) och Victoria Svanberg (75%) samt Ann-Marie och Gustav Anders stiftelse för mediaforskning (25%).

I styrelsen för NWT Gruppen AB sitter Staffan Ander, Victoria Svanberg, Jan Mårten Hulterström (ordf.), Stefan Anders Tage Persson, Per Anders Hestad, Patrik Tony Eriksson och Per Olof Robert Kristensson som ordinarie medan Lars Fredrik Ander, Carl Peter Ander, Jessica Ann Maria Södersten, Anna Ulrica Jönsson och Carl-Gustaf Joacim Carlsson är suppleanter. Victoria Svanberg är också ordinarie styrelseledamot i Polaris Media ASA medan Stefan Anders Tage Persson är suppleant.

2015 var Stampen Media Sveriges fjärde störst mediegrupp. Efter köpet av Stampen är NWT-gruppen och familjen Ander Sveriges näst störst mediegrupp efter Bonniers som köpt Mittmedia som tidigare var näst störst. Schibsted ASA som äger Aftonbladet och Svenska Dagbladet är det tredje största företaget och det var fallet också år 2015.

Antalet anställda i NWT Gruppen AB är ungefär 300, i Polaris Media AB cirka 1 000, i Stampen Media AB omkring 1 500 och Schibsted ASA 8 000. i Företag som är helt eller delvis kontrollerade av familjen Ander finns cirka 2 800 anställda och räknar vi in Schibsted ASA där familjen har ett minoritetsintresse handlar det om totalt 10 800 anställda.

]]>
http://15familjer.zaramis.se/2019/04/15/familjen-ander-nwt-gruppen/feed/ 0 1415
De mest lästa artiklarna 2018 http://15familjer.zaramis.se/2019/01/07/de-mest-lasta-artiklarna-2018/ http://15familjer.zaramis.se/2019/01/07/de-mest-lasta-artiklarna-2018/#respond Mon, 07 Jan 2019 11:39:23 +0000 http://15familjer.zaramis.se/?p=1412 Läs mer...]]> Under 2018 har besökarantalet ökat rejält på sajten. Antalet unika sidvisningar var enligt wordpress egen statistik 190 423 stycken under år 2018 vilket ska jämföras med 119 420 under 2017. Antalet besökare var 106 462 under 2018 medan det var 65 730 året innan. Om vi istället tittar på siffrorna från Google var det 157 865 unika sidvisningar och 109 832 unika besökare. Det totala antalet sidvisningar enligt Google var 186 181. Sajten har ökat antalet besökare för fjärde året i rad.

Det är svårt att se nån speciell tendens bland de mesta lästa artiklarna, men kanske är det så att det som uppmärksammas mycket i gängse media och finansmedia inte får så många läsare på denna sajt där istället mer udda artiklar och ämnen får många läsare. Mest läst enligt statistiken från WordPress är följande artiklar.

Mest Läst Unika Visningar
Martin-Löf 1 745
Bonniers makt – familjen 1 636
Lundström – Cherry och Provobis 1 316
Bergengren 1 291
EQT – störst bland Private Equity-bolagen 1 216
Toveks Bil 1 192
Åhman – Linköpingsinvest 1 127
Jonas Birgersson och Framfab 1 013
Stena-koncernen 898
Rune Andersson – Mellby Gård 868

I Googles statistik är det samma artiklar som finns med även om ordningen är lite annorlunda.

Artikel Totalt aNtal visn. Unika Visningar
Martin-Löf 1 659 1 482
Bonniers makt – familjen 1 618 1 415
Lundström – Cherry och Provobis 1 347 1 154
EQT – störst bland Private Equity-bolagen 1 269 1 132
Bergengren 1 260 1 061
Toveks Bil 1 163 1 036
Åhman – Linköpingsinvest 1 100 945
Jonas Birgersson och Framfab 1 073 974
Stena-koncernen 880 741
Rune Andersson – Mellby Gård 862 747

Från Googles statistik går det också att se besökare för etiketter (taggar), kategorier och serier. Att titta på dem ger en mer komplett bild över det som var mest läst år 2018.

Artikel Totalt aNtal Visn. Unika Visningar
Andreas Martin-Löf 3 663 3 194
Aje Philipson 1 866 1 607
Sverker Martin-Löf 1 739 1 491
Gisela Schöön 1 019 847
Försvunna finansfamiljer 929 713
Sophie Mörner 926 756
Pomona Gruppen AB 814 683
Finansfamiljer 684 579
Axel Mörner 631 526
Peder Pråhl 627 511
]]>
http://15familjer.zaramis.se/2019/01/07/de-mest-lasta-artiklarna-2018/feed/ 0 1412
Wingårdh – konstgödsel och cement http://15familjer.zaramis.se/2018/10/22/wingardh-konstgodsel-och-cement/ http://15familjer.zaramis.se/2018/10/22/wingardh-konstgodsel-och-cement/#respond Mon, 22 Oct 2018 16:55:44 +0000 http://15familjer.zaramis.se/?p=1406 Läs mer...]]> Inlägget är del 25 av 25 i serien Försvunna finansfamiljer

August Wingårdh föddes som son till bagaren Julius Wingårdh och hustrun Beata (född Henckel), som dock dog när August var sex år gammal. År 1869 gick fadern i konkurs och emigrerade. Från och med 1872 bodde August hos sin morbror, garvaren Axel B. Henckel. År 1887 gifte sig August Wingårdh med sin kusin, Ella Henckel, alltså morbroderns dotter. Tillsammans fick de åtta barn.

Vid 15 års ålder fick han anställning som bodbiträde hos handlaren I.M. Angelin på Södra Storgatan. År 1884, då Wingårdh var 24 år, sade han upp sig från sin tjänst i handeln, som vid denna tid ägdes av Karl Knutsson. En vecka senare fick han dock ett erbjudande från ägaren av firman A & J Nelson, grosshandlare Johan Isac Nelson, att köpa upp sin tidigare arbetsgivares rörelse. Villkoret från Nelson var att denne skulle få köpa upp lagret till inköpspris. En kort tid därefter köpte Wingårdh även upp fastigheten där rörelsen bedrevs av Charlotta Hallberg. Köpesumman uppgick till 80 000 kronor. Rörelsen omsättning uppgick redan under det första året till den för den tiden ansenliga summan 200 000 kronor.

År 1891 valdes August Wingårdh in som styrelseledamot i det nybildade Helsingborgs cinders- och kalkfabriks AB, samtidigt som morbrodern och svärfadern Axel B. Henckel blev verkställande direktör. År 1895 valdes August Wingårdh in som ledamot i drätselkammaren och året därefter som ledamot i stadsfullmäktige. Samma år byggde Wingårdh också sommarbostaden Villa Ekeliden på stranden nedanför Sofiero slott.

Handeln med kolonialvaror, fröer och gödningsmedel inom Wingårdhs företag hade vid slutet av 1800-talet nått en ansenlig omfattning. Han lär därför omorganisera rörelsen och 1897 omvandlades fröaffären till Helsingborgs Frökontor, medan gödningsaffären år 1899 blev Helsingborgs konstgödnings- och foderämnesaktiebolag, vilket han drev tillsammans med Gustaf Åberg. Wingårdh blev rörelsens verkställande direktör.

Helsingborgs frökontor omvandlades 1902 till August Wingårdh AB. Målet med detta var att Wingårdh ville överta hela rörelsen. Firmans aktiekapital uppgick till lägst 250 000 kronor och högst 750 000. Samma år bildades AB Svenska Konstgödnings- och Svavelsyrefabrikerna i Malmö, där Wingårdh blev verkställande direktör. Tillsammans med Skånska Superfosfat- och Svavelsyrefabriks AB i Helsingborg och Konstgödningsfabriks AB i Landskrona bildades år 1906 Skånska Superfosfatfabrikernas försäljnings AB. 1920 fanns det 100 anställda i AB Svenska Konstgödnings- och Svavelsyrefabrikerna.

Redan 1904 hade Wingårdh tillsammans med Åberg och Fredrik Stenkula utvecklat sin fröhandel genom bildandet av Skåne-Hallands Utsädes AB, med Wingårdh som styrelseordförande. Åren 1905-07 uppfördes etappvis en fabrik till företaget i kvarteret Apollo i Helsingborg, numera hem för Helsingborgs stadsarkiv.

Utöver dessa företag grundade Wingårdh även Gullhögens bruk i Skövde, och Erste Russische Superphosfatfabrik AG i Riga. Den senare företaget leddes av sonen Jan Wingårdh, men beslagtogs av Sovjetunionen då de erövrade de baltiska staterna under andra världskriget.

August Wingårdh var också engagerad i AB Malmö Oljeslageri (grundat 1904, tillverkningen startade 1898 i enskild firma) och Happachs Såpfabriks AB (grundat 1905) som 1920 sammanslogs till Malmö Oljeslageri & Happachs Såpfabriks AB (MOHAB). 1920 satt N. Aschan, Gustaf Hagerman, Wilhelm Happach (VD), Edward H. Thomée och August Wingårdh i bolagets styrelse och antalet anställda var 100. På 1930-talet hade antalet anställda ökat till cirka 200. 1960 såldes AB MOHAB till AB Facit. Tillverkningen i Malmö tycks ha lagts ner och flyttats till Åmål .1973 såldes företaget till städkoncernen ISS och fick namnet Darenas AB.

År 1909 utnämndes Wingårdh till kejserlig rysk vicekonsul och samma år köptes Villa Ekeliden upp av kronprinsparet Gustaf (VI) Adolf och Margareta, som ville skydda Sofieros utsikt mot Öresund, liksom det egna privatlivet. Byggnaden övergick efter detta till att bli hovmarskalkbyggnad. Som kompensation fick paret Wingårdh en ny och dubbelt så stor tomt något längre söderut. Där lät de bygga ett större bostadshus, Villa Solbacka, som stod klart för inflyttning 1910.

Vid 60 års ålder avgick Wingårdh som ledamot i landstinget samt de kommunala uppdragen i hamnbyggnadsstyrelsen, hamndirektionen och järnvägsrådet. År 1929 avgick han även som styrelseledamot i Helsingborgs köpmannaförening. Dock blev han vid 78 års ålder, 1938, vald till ordförande i Helsingborgs handelsförening.

Wingårdh dog 1955, två veckor och fyra dygn före sin 95-årsdag. Han överlevde både sin hustru, som dog 1948, och sönerna Gustaf Wingårdh och Erik Wingårdh, som båda dog 1953.

En lågteknisk kalkframställning bedrevs under 1800-talet på Gullhögens gård. Ingenjör Anders Brandt påbörjade kalkframställning 1906 och bedrev tidvis även stenhuggeri. 1916 bildades AB Gullhögens bruk med August Wingårdh som pådrivande kraft, där det som mest fanns 18 fältugnar. Ur kalkbruket utvecklades cementindustrin 1924 med huvudsakligen kalksten som råvara. Förutom cement tillverkades även kalkstensmjöl och kaliumsulfat som jordförbättringsmedel. 1951 upphörde kalkbruksdriften helt och cementindustrin expanderade stort. 1953 sysselsattes ca 310 personer vid fabriken, som mest har fler än 400 personer arbetat där. Företaget var under lång tid Sveriges näst största cementtillverkare. Gullhögens bruk låg utanför Skövdes stadsområde till 1952 när Våmb införlivades med Skövde.

I samband med att AB Gullhögens Bruk bildades sade cementkartellen Cementa (som dominerades av familjen Wehtjes AB Skånska Cement) upp sitt försäljningsavtal med August Wingårdh AB som tidigare sålt deras cement. Från 1934 ingick även Gullhögen i cementkartellen vilket medförde mycket högre priser på cement och betong och karftigt ökade vinster i Gullhögens Bruk.

Sonen Erik August Wingårdh kom att överta ledningen av Gullhögens Bruk som disponent år år 1923 efter att ha varit driftingenjör vid Erste Russische Superphosphatfabrik AG i Riga 1914-16, och  AB Sv. Konstgödning & Svavelsyrefabriken i Malmö 1914 och 1916-23. Han var också styrelseledamot i  Gullhögens Cement- & Grus AB i Stockholm och August Wingårdhs AB i Helsingborg. Från 1923 var Erik Wingårdh gift med Svea Varenius. De fick barnen Gull Ella Mathilda Wingårdh (1924-), Carl August Bo Wingårdh (1927-) och Svea Elly Mathilda Wingårdh (1929-2009).

Familjen Wingårdh sålde AB Gullhögens Bruk till Industrivärden AB år 1959. Vi detta tillfälle stod Gullhögen för 20% av cementtillverkningen i Sverige. Försäljningen gjorde familjens medlemmar till några av de rikaste i Sverige. Även August Wingårdh AB såldes, i det fallet var köparen Bergendahlskoncernen. I början av 1960-talet flyttade också Carl August Bo Wingårdh hans fru Ulla (f. Andersson) och barnen till Göteborg. 2006 hörde Carl August Bo Wingårdh till de allra rikaste i Göteborg. Han är far till arkitekten Gert Wingårdh som idag äger Wingårdhs Arkitekter med cirka 200 anställda.

1973 köpte AB Cementa (tidigare AB Skånska Cement) Gullhögens Bruk från Industrivärden och därefter fanns bara en tillverkare av cement i Sverige. Idag är det en av tre kvarvarande cementfabriker i Sverige, alla ägda av samma företag vilket idag heter Cementa och ägs av tyska Heidelberg Cement. Då arbetade 85 personer där och fabriken tillverkade bygg- och murcement samt snabbhårdnande cement med en automatisk säckförpackningsanläggning.

Andra källor:
Koncentrationsutredningen SOU 1968:7
Mert Kubu, Bostadspamparna, 1971
Svensk Industrikalender 1921

]]>
http://15familjer.zaramis.se/2018/10/22/wingardh-konstgodsel-och-cement/feed/ 0 1406
LO om övriga finansfamiljer 2001 http://15familjer.zaramis.se/2018/05/14/lo-om-ovriga-finansfamiljer-2001/ http://15familjer.zaramis.se/2018/05/14/lo-om-ovriga-finansfamiljer-2001/#respond Mon, 14 May 2018 10:44:48 +0000 http://15familjer.zaramis.se/?p=1272 Läs mer...]]> Inlägget är del 3 av 3 i serien LO om finansfamiljerna 2001

Familjen Stefan Perssons position bygger på ett enda stort innehav, det som huvudägare i klädkedjan Hennes & Mauritz.

Stenbeck-sfärens kapital härstammar från skogen och stålet i företagen Korsnäs och Sandvik. Idag är Jan Stenbeck betydligt mer känd som ägare av Tele 2, telekomkoncernen Millicom International Cellular och TV 3. Han har också betydande intressen i TV 4 och andra medier.

Sten A Olsson-sfären äger rederierna Stena Line och Concordia Maritime och återvinningsföretaget Stena Metall, dessutom aktier i några börsföretag och fastigheter. Huvudagerande: Dan Sten Olsson.

Lundberg-familjens kapital skapades i bygg- och fastighetsföretag. Idag är familjen störste ägare i skogsföretaget Holmen, fastighetsbolaget Hufvudstaden och i verkstadsföretaget Cardo. Sfärens huvudbolag är Lundbergs genom vilket sfären också är delägare i byggföretaget NCC. Huvudagerande är Fredrik Lundberg.

Bonnier-sfären är ägare till en stor mediaindustri där Bonnierförlagen och Dagens Nyheter/Expressen är centrala inslag. Bonniers är också huvudägare i TV 4. Huvudagerande är Carl-Johan Bonnier.

Familjen Kamprad med stiftelser äger IKEA-koncernen. Därutöver är sfären störste ägare i IKANO-banken. Via investmentbolaget Catella har sfären ägande inom fastigheter och IT. Huvudagerande: Ingvar Kamprad.

Familjen Douglas är störste ägare i bevakningsföretaget Securitas, Säki och programvaruföretaget IFS. Douglas är också stor ägare i låsföretaget Assa Abloy. Sfärens investmentbolag är Latour. Huvudagerande är Gustaf Douglas.

Johnson-sfären är störste ägare i daglivaruföretaget Axfood och byggföretaget NCC och äger bl a varuhuskedjan Åhléns och ett fastighetsbolag. Via Nordstjernan AB är sfären också störste ägare i verkstadsföretaget KMT. Huvudagerande: Antonia Ax:son Johnson.

Familjen Rausing har byggt upp det världsledande förpackningsföretaget Tetra Pak. I Sverige äger sfären också De Laval och 35 procent av Alfa Laval.

Schörling-sfären är störste ägare i investmentbolaget Hexagon. Via Hexagon äger sfären verkstadsföretaget VBG och Karlshamns oljeindustri, men har också ett betydande inflytande i kuverttillverkaren Bong Ljungdahls och Nibe industrier. I Securitas och Assa Abloy är Schörling andre respektive tredje störste ägare med relativt små poster. Huvudagerande: Melker Schörling.

Familjen Söderbergs ägande utövas från investmentbolaget Ratos. Sfären är störste ägare i Esselte och fastighets- och byggföretaget Capona och har en mindre post i 21 programvaruföretaget Telelogic. Sfären är också delägare i riskkapitalbolaget Atle och verkstadsföretaget Lindab. Huvudagerande: Jan och Per-Olof Söderberg.

Familjen Bennet är störste ägare i tryckeriföretaget Elanders och i Getinge Industrier. Sfären har också en mindre post i Boliden där Carl Bennet är styrelseordförande.

Ansiktslöst – Ansvarslöst, om ägandet av de stora företagen i Sverige 2001, LO

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://15familjer.zaramis.se/2018/05/14/lo-om-ovriga-finansfamiljer-2001/feed/ 0 1272
LO om Handelsbanken/Industrivärden 2001 http://15familjer.zaramis.se/2018/05/14/lo-om-handelsbanken-industrvarden-2001/ http://15familjer.zaramis.se/2018/05/14/lo-om-handelsbanken-industrvarden-2001/#respond Mon, 14 May 2018 10:23:40 +0000 http://15familjer.zaramis.se/?p=1268 Läs mer...]]> Inlägget är del 2 av 3 i serien LO om finansfamiljerna 2001

Handelsbanken-sfären består av Handelsbanken, Handelsbankens pensionsstiftelse, Handelsbankens pensionskassa, Oktogonen, Handelsbankens personalstiftelse, Tore Browaldhs stiftelse och Jan Wallanders och Tom Hedelius vetenskapliga stiftelse. I fem bolag – Handelsbanken, Industrivärden, Ericsson, Skanska och SCA – har även Handelsbanken fonder, SPP Livförsäkring, SPP fonder och Handelsbanken Livförsäkring räknats till Handelsbanken-sfären med motiveringen att de antas agera gemensamt med Handelsbanken-sfären i dessa bolag.

15 procent av bankernas ägande gäller ägande i den egna banken. Det är framför allt Handelsbanken och Föreningssparbanken som har ett stort ägande i den egna banken. I Handelsbankens fall är personalens vinstandelsfond Oktogonen den store ägaren, i Föreningssparbanken är det sparbanksstiftelser och fristående sparbanker. Bank- och finansföretagens är den näst minsta gruppen bland storägarna med ca 10 procent av storägarnas röster. Handelsbanken-sfären står ensam för hälften av det.

Koncentrationsutredningen pekade ut Handelsbanken-sfären som den näst största ägargruppen 1963. Sfären har behållit sin starka ägarposition och är idag störste ägare i åtta stora bolag: Handelsbanken och Industrivärden (som är sfärens investmentbolag), Ericsson, Sandvik, SCA, Skanska, SSAB och Bergman & Beving. Om vi jämför hur många anställda som var beroende av besluten i SHB-sfären 1985 med antalet 2001 kan vi se att sfären ökat sin makt påtagligt. Det är fler anställda som är beroende av beslut i SHB-sfären både i företag där sfären är dominerande ägare och i företag där man delar ägarskapet med någon annan.

Ansiktslöst – Ansvarslöst, om ägandet av de stora företagen i Sverige 2001, LO

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://15familjer.zaramis.se/2018/05/14/lo-om-handelsbanken-industrvarden-2001/feed/ 0 1268
De 15 familjerna 1994 http://15familjer.zaramis.se/2018/05/14/de-15-familjerna-1994/ http://15familjer.zaramis.se/2018/05/14/de-15-familjerna-1994/#respond Mon, 14 May 2018 10:18:52 +0000 http://15familjer.zaramis.se/?p=1254 Läs mer...]]> Inlägget är del 4 av 4 i serien Finansfamiljer 1960-2018

En publikation som redovisar de 15 familjerna efter finanskraschen 1990-1994 är Jan Gletes bok Nätverk i näringslivet, utgiven 1994. Han konstaterar att de flest av de nya finansfamiljerna och finansgrupperna från 1979  (SIND 1980:5) och 1985 (Ägarutredningen SOU 1988:38) gick under i krisen i början av 1990-talet. Även flera äldre finansfamiljer och finansgrupper försvann.

Kvar blev Wallenberg, Bonnier, Söderberg, Ax:son Johnson och Stenbeck av de familjer som fanns redan 1963. Även finansgrupperna kring Handelsbanken/Industrivärden och Dunkerstiftelserna fanns kvar 1994. Av de nya grupperna från 1979 och 1985 överlevde bara famljerna Lundberg, Douglas och Olsson den ekonomiska krisen liksom direktörskontrollerade Volvo-Skanska. Andra finansfamiljer som växte och kom upp bland de 15 familjerna var Wendt (som dock släppte in Custos som delägare och snart avvecklade sina ägarintressen), Persson (HM) och Wallenius samt de två utlandsbaserade Kamprad och Rausing.

1998 skrev Affärsvärlden om finansfamiljerna med makt och de nämnde Wallenberg, Persson, Kamprad, Rausing, Ax:son Johnson, Douglas, Stenbeck, Bonnier, Lundberg, Wendt och Söderberg. Söderberg hade vid denna tid köpt kontrollen över Esselte.

1995 seglade också Sven Hagströmer och Mats Qviberg upp som stora makthavare genom att de köpte investmentbolaget Custos som tidigare betraktats som en egen direktörsstyrd finansgrupp. En annan finansman som tagit över Praktikergurppens plats i finanseliten var Robert Weil. Han dominerade vid denna tid investmentbolag som Proventus och Aritmos. 1993 tog familjen Paulsson via Peab över huvuddelen av verksamheten i byggföretaget BPA.

En lista på finansfamiljer och finansgrupper 1995 skulle då omfatta följande familjer och ägargrupper:

Wallenberg
Bonnier
Söderberg
Ax:son Johnson
Stenbeck
Handelsbanken/Industrivärden
Persson
Lundberg
Douglas
Olsson
Volvo-Skanska
Wendt
HQ
Kamprad
Rausing
Weil
Wallenius
Paulsson

Detta om vi också räknar svenskar som bor i utlandet och svenskägda företag i utlandet. Några år senare var såväl Weil som Volvo-Skanska borta som separata ägargrupper. Familjerna och entreprenörerna tog över allt mer, men snart skulle nya typer av ägare och företag dyka upp, de så kallade riskkapitalbolagen (venture capital och private equity). I de flesta fall handlar det om företagsgrupper som leds av en grupp direktörer som oftast också är ägare av det bolag som förvaltar de fonder i vilka pengarna finns. Pengar som tillhör andra än de som har makten över dem.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://15familjer.zaramis.se/2018/05/14/de-15-familjerna-1994/feed/ 0 1254
LO om Wallenberg 2001 http://15familjer.zaramis.se/2018/05/13/lo-om-wallenberg-2001/ http://15familjer.zaramis.se/2018/05/13/lo-om-wallenberg-2001/#respond Sun, 13 May 2018 13:11:29 +0000 http://15familjer.zaramis.se/?p=1263 Läs mer...]]> Inlägget är del 1 av 3 i serien LO om finansfamiljerna 2001

Wallenbergsfären består t ex av familjen Wallenbergs ägande, Investors ägande plus ägandet i Wallenbergstiftelserna. Till SEB-sfären har räknats SEB, Enskilda Securities AB, SEB-stiftelsen, SB-stiftelsen, SEB stiftelsefond, SEB pensionsstiftelser och SEB. I två företag – Investor och SEB, kärnbolagen i Wallenbergsfären – har även SEB fonder och SEB Trygg försäkrings innehav räknats till SEB-sfären med motiveringen att de antas agera gemensamt med SEB-sfären i dessa bolag.

I börsens familjedominerade bolag upprätthålls makten ofta med hjälp av röstskillnader på aktierna. En A-aktie kan t ex ha ett röstvärde som väger 10 gånger mer (det vanligaste), 100 gånger eller t o m 1000 gånger mer än en B-aktie.

Detta system gör att Wallenberg-sfären och Handelsbanken kan kontrollera 82 procent av rösterna i elektronikjätten Ericsson trots att de bara tillsammans satt in 10 procent av kapitalet.

Wallenberg-sfären har 13 storägarposter i de 100 största börsföretagen. Wallenberg är den ägare som har det största samlade röstinflytandet av alla i de 100 största börsbolagen och det näst största kapitalet. Wallenbergs inflytande baseras dels på investmentbolaget Investor, dels på Wallenbergstiftelserna. Familjen är dominerande ägare i bl a Electrolux, Atlas Copco, Gambro, SKF och Saab. Tillsammans med Handelsbanken-sfären kontrolleras Ericsson. Wallenberg har också betydande ägarposter i Stora Enso, ABB och Astra Zeneca.

Enligt ägarutredningen var Wallenberg-sfären 1985 den klart störste ägaren i den privatägda delen av svenskt näringsliv. Familjen Wallenberg var dominerande ägare i företag med 276 000 anställda, därav ungefär hälften i Sverige. Samtidigt var den delad störste ägare i företag med 102 000 anställda. Idag har antalet anställda i företag där Wallenberg är störste ägare reducerats till 201 000. Samtidigt har antalet anställda i företag där familjen är delad störste ägare ökat till 364 000.

En uttunning har alltså skett av sfärens kärnägande. Den har t ex fått släppa sitt i praktiken dominerande ägande i Astra och Asea (sedermera ABB). Ändå har familjen hittills behållit ordförandeposten i Astra och tills helt nyligen också i ABB, trots att den bara kontrollerar 5 procent av rösterna. Uttunningen av kärnägandet kompenseras mer än väl av att företagen där Wallenberg är delägare vuxit kraftigt. Idag är mer än en halv miljon anställda beroende av besluten inom Wallenberg-sfären.

Mätt med Ägarutredningens mått har familjen Wallenbergs maktställning i svenskt näringsliv inte försvagats utan tvärtom stärkts. Samtidigt är det klart att de stora förändringar som skett i ägandet – framför allt framväxten av en betydande institutionssfär och fokuseringen på börsvärde och kortsiktig avkastning – också påverkat maktförhållandena i sfärens bolag. Wallenberg har fått släppa ifrån sig en del av sin makt till marknaden.

Ansiktslöst – Ansvarslöst, om ägandet av de stora företagen i Sverige 2001, LO

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

]]>
http://15familjer.zaramis.se/2018/05/13/lo-om-wallenberg-2001/feed/ 0 1263
Finansfamiljer enligt ägarutredningen 1988 http://15familjer.zaramis.se/2018/05/12/finansfamiljer-enligt-agarutredningen-1988/ http://15familjer.zaramis.se/2018/05/12/finansfamiljer-enligt-agarutredningen-1988/#respond Sat, 12 May 2018 17:36:23 +0000 http://15familjer.zaramis.se/?p=1244 Läs mer...]]> Inlägget är del 3 av 4 i serien Finansfamiljer 1960-2018

De finansfamiljer, dvs huvudägare i det privata svenska näringslivet, som Ägarutredningen (SOU 1988:38) identifierade var Wallenberg, Ax:son Johnson, Bonnier, Söderberg, Kempe/Carlgren, Stenbeck, Wall, Penser, Lundberg, Lindholm, Jacobsson/Larsson/Wattin, Kamprad, Lindén, Olsson, von Kantzow och Douglas. 16 familjer. Kamprad fanns dock bara med i listan som återges nedan och inget om familjen fanns i texten. Dessutom identifierade utredningen 4 direktörskontrollerade ägargrupper och företag, Industrivärden/Handelsbanken, Volvo, Skanska och Boliden.

1963 omfattade Koncentrationsutredningens kartläggning 16 familjer och två direktörsledda företagsgrupper. Eller uttryckt på annat sätt, två bankgrupper kontrollerade av familjer, två direktörsledda bankgrupper och 14 finansfamiljer. De 16 familjerna var Wallenberg och Roos som kontrollerade varsin bankgrupp, Ax:son Johnson, Wehtje, Söderberg, Kempe, Mark/Carlander, Bonnier, Klingspor/Stenbeck, Kockum, Dunker, Broström, Ericsson, Åhlén, Bergengren och Edstrand och de två direktörskontrollerade grupperna var Handelsbanken/Industrivärden och Skandinaviska Banken/Custos.

Av Koncentrationsutredningens 16 finansfamiljer och två finansgrupper fanns 11 stycken kvar i Industriverkets undersökning som kartlade förhållandena 1977-79, därav båda de direktörsledda grupperna. Ytterligare tre finansfamiljer hade ändrats till en direktörskontrollerade finansgrupper. De identifierade också 7 nya finansgrupper varav tre familjer och 4 direktörsledda grupper. De kvarvarande finansfamiljerna i Industriverkets undersökning (SIND 1980:5) var Wallenberg, Ax:son Johnson, Bonnier, Broström, Söderberg, Kempe/Carlgren, och Stenbeck. De tre som blivit direktörskontrollerade var Mark/Carlander som nu hade namn efter Investment AB Asken, Euroc/Cementgjuteriet som tidigare kontrollerats av familjen Wehtje samt Dunkergruppen, Nya familjer och grupper var Salén, Wall (Beijerinvest), Philip-Sörensen, Cardo, Euroc/Cementgjuteriet, Företagsfinans och Praktikergruppen.

I Ägarutredningen fanns 7 av grupperna från 1963 kvar år 1985 liksom två av de nya från 1978, en finansfamilj och en direktörsledd grupp. Av de som var kvar från 1963 var bara två grupper direktörsledda. Wallenberg, Ax:son Johnson, Bonnier, Söderberg, Kempe/Carlgren och Stenbeck var familjerna och Skanska och Handelsbanken/Industrivärden grupperna. De som var kvar från 1979 var Wall och Skanska (Euroc/Cementgjuteriet) och nya var familjerna/personerna Penser, Lundberg, Lindholm, Jacobsson/Larsson/Wattin, Lindén, Olsson, von Kantzow och Douglas samt de direktörsledda grupperna Volvo och Boliden. Douglas hade köpt Philip-Sörensens företag och övertog deras del av listan.

Såväl Jacobsson/Larsson/Wattin som Lindholm är tveksamma ägargrupper på listan. De tre förstnämnda personerna var ägare av Pronator som 1985 köpt företaget Balken och därmed blev näst största ägare i byggföretaget ABV. Störst var Företagsfinans som därför rimligen borde varit med på listan istället för Pronator-ägarna. Ett år senare köpte Pronator även Företagsfinans för att ytterligare två år senare sälja byggbolaget ABV till Nordstjernan som ägdes av familjen Ax:son Johnson. Att Pronatorguppen var med beror helt enkelt på en ren tillfällighet. De var aldrig nån större finansgrupp i Sverige och hörde helt klart inte till de 15 familjerna. Bröderna Lindholm hade för sin del just köpt en kontrollpost i Esselte AB, en aktiepost de sålde ett par år senare igen. De platsar inte på listan då de aldrig utvecklades till en ägargrupp.

Även när det gäller Kamprad kan det ifrågasättas om huruvida familjen ska vara med på listan. Huvudägaren Ingvar Kamprad bodde inte i Sverige och moderbolaget i den största IKEA-koncernen fanns utomlands. Om Kamprad tas med borde också familjerna Rausing och Philip-Sörensen (tidigare bosatta i Sverige) vara med då de båda kontrollerade stora företag som också hade en del anställda i Sverige. Kanske skulle Lindholm och Pronatorgruppen bytas ut mot dem. Hade listan gjorts bara ett år tidigare hade också Christer Ericsson (Consafe) varit med på listan.

Av grupperna på listan försvann Lindholm, Jacobsson/Larsson/Wattin försvann bara några år senare. Med finanskrisen i början av 1990-talet försvann Kempe/Carlgren, Wall, Lindén och von Kantzow som viktigare finansgrupper.

Sven-Ivan Sundqvist gav under 1980-talet och framåt ut ett antal böcker som kartlade ägarförhållandena i det privata svenska näringslivet. i boken Ägarna och makten från 1987 listas olika finansfamiljer och finansgrupper. Sundqvists finansfamiljer var Björkegren, Bonnier, Carlsson-Lindén, Ax:son Johnson, Lundberg, Penser (som tagit kontroll över den tidigare Asken-gruppen), Stenbeck, Söderberg, Wall, Wallenberg och Weil. Finansgrupper utan familjeband är i Sundqvists förteckning ABV (Pronator, Företagsfinans), Dunker, Handelsbanken/Industrivärden och Volvo-Skanska. Han slår alltså ihop grupper som Ägarutredningen ser som separata och menar att Ulf G. Lindén och familjen Carlsson (Transatlantic) var en gemensam ägargrupp liksom Volvo och Skanska. I boken går det dessutom att identifiera några finansfamiljer till som han inte listar, Persson, Roos, Kempe och Douglas,

Ägargrupper, Ägarutredningen 1985, Sundqvist 1987

Wallenberg, Wallenberg
Industrivärden, Industrivärden
Ax:son Johnson, Ax:son Johnson
Skanska, Volvo-Skanska
Wall, Wall
Stenbeck, Stenbeck
Bonnier, Bonnier
Söderberg, Söderberg
Kempe/Carlgren, Kempe/Carlgren
Pronator, ABV
Lundberg, Lundberg
Penser, Penser
Lindén, Carlsson-Lindén
Douglas, Douglas
Volvo, se ovan
Boliden, –
Lindholm, –
Kamprad, –
von Kantzow, –
Olsson, –
-, Persson
-, Dunker
-, Weil
-, Roos
-, Björkegren

Gruppen Företagsfinans-Pronator-ABV eller vad vi vill kalla den var försvunnen 1988. Förutom de grupper och familjer jag redan nämnt i samband med finanskrisen 1990-94 så försvann också Penser, Björkegren och Roos försvann i samma veva.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://15familjer.zaramis.se/2018/05/12/finansfamiljer-enligt-agarutredningen-1988/feed/ 0 1244
Finansfamiljer enligt Industriverkets undersökning 1979 http://15familjer.zaramis.se/2018/05/12/finansfamiljer-enligt-industriverkets-undersokning-1979/ http://15familjer.zaramis.se/2018/05/12/finansfamiljer-enligt-industriverkets-undersokning-1979/#respond Sat, 12 May 2018 15:27:33 +0000 http://15familjer.zaramis.se/?p=1251 Läs mer...]]> Inlägget är del 2 av 4 i serien Finansfamiljer 1960-2018

Industriverket genomförde en undersökning av ägandet i det svenska näringslivet 1977-79 som publicerades 1980 (SIND 1980:5). Undersökningen kartlade 10 familjer med ägarintressen i företag med fler än 5 000 anställda plus ytterligare 2 familjer med företag som hade fler än 2 000 anställda. Dessutom var 9 direktörsledda företagsgrupper kartlagda varav tre hade varit familjestyrda år 1963. Sammanlagt 12 finansfamiljer och 9 finansgrupper varav 20 med fler än 2 000 anställda.

De kvarvarande familjerna var Wallenberg, Ax:son Johnson, Salén, Wall, Klingspor/Stenbeck, Bonnier, Söderberg, Broström och Kempe och de som ändrats till direktörskontrollerade grupper var Wehtje som blivit Euroc/Cementgjuteriet, Dunker som nu kontrollerades av en grupp direktörer med bas i några stiftelser och Mark/Carlander som blivit Asken. Kvarvarande direktörsstyrda grupper var Handelsbanken/Industrivärden och Custos. Nya familjer var Salén, Wall, Philip-Sörensen (Securitas), Philipson och Persson (HM) och nya ägargrupper var Praktikergruppen, Företagsfinans, Cardo och Säfveån. Siffrorna på antalet anställda i familjen Philip-Sörensens företag är dock alldeles för låga då familjen också ägde två större företag registrerade i Danmark.

Antal anställda i Sverige för olika ägargrupper 1977 enligt SIND 1980:5. Kontrollerade och delkontrollerade företag.

Wallenberg, 220 000
Industrivärden, 172 000
Custos, 79 000
Ax:son Johnson, 51 000
Asken, 37 000
Salén, 32 000
Cementkapitalet, 32 000
Praktikergruppen, 28 000
Wall, 34 000
Stenbeck, 28 000
Bonnier, 23 000
Söderberg, 17 000
Företagsfinans, 12 000
Broström, 11 000
Cardo, 7 000
Kempe, 7 000
Dunker, 6 000
Philip-Sörensen, 6 000
Philipson, 3 000
Persson, 2 000

Några år innan Industriverkets undersökning kom ut så publicerades Vem äger storföretagen (1977) av Sverker Lindström och Sten Nordin.  Boken tar upp finansfamiljerna Wallenberg, Stenbeck/Klingspor, Salén, Ax:son Johnson, Wall, Mark/Carlander, Bonnier, Philip-Sörensen, Linander/Gorthon, Söderberg, Dunker, Kempe/Carlgren, Kockum, Broström och Malmros/Roos. Dessutom finansgrupperna Volvo, Custos/Säfveån, Cementkapitalet och Gränges. 15 familjer och 4 finansgrupper. Linander/Gorthon motsvarar Företagsfinans och för en gångs skull är Gränges med.

C.H. Hermansson gav 1981 en utökad och omarbetad version av Monopol och storfinans – de 15 familjerna i två volymer med titlarna Kapitalister I – Monopol och Kapitalister II – Storfinans. De böckerna tog upp finansfamiljerna Wallenberg, Söderberg, Ax:son Johnson, Bonnier, Kempe/Carlgren, Klingspor/Stenbeck, Roos & Malmros, Salén, Wall, Persson, Philipson och Philip-Sörensen samt finansgrupperna Industrivärden/Handelsbanken, Dunker och Custos. Det handla rom förhållandena 1979

Ägargrupper, SIND 1979, Lindström 1977, Hermansson 1979

Wallenberg, Wallenberg, Wallenberg
Industrivärden, -, Industrivärden
Ax:son Johnson, Ax:son Johnson, Ax:son Johnson
Euroc/Cement, Cementkapitalet, Euroc/Cement
Wall, Wall, Wall
Klingspor/Stenbeck, Klingspor/Stenbeck, Stenbeck
Bonnier, Bonnier, Bonnier
Söderberg, Söderberg, Söderberg
Kempe, Kempe/Carlgren, Kempe/Carlgren
Asken, Mark/Carlander, Asken
Dunker, Dunker, Dunker
Custos, Custos, Custos
Salén, Salén, Salén
Broström, Broström, Broström
Philip-Sörensen, Philip-Sörensen, Philip-Sörensen
Persson, -, Persson
Philipson, -, Philipson
Företagsfinans, Linander/Gorthon, -,
Praktikergruppen, -, –
Cardo, -, –
-, Roos/Malmros, Roos/Malmros
-, Volvo, –
-, Gränges, –
-, Kockum, –

Överensstämmelsen mellan de olika listningarna är ganska stor, men Lindström och Nordin har tagit med fler direktörskontrollerade företag än de andra. Ett direktörskontrollerat företag som saknas är Esselte.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://15familjer.zaramis.se/2018/05/12/finansfamiljer-enligt-industriverkets-undersokning-1979/feed/ 0 1251