Koncentrationsutredningen – Kockum

Inlägget är del 10 av 18 i serien Koncentrationsutredningen 1968

Släkten har definierats som ättlingar till Carl Frans Henrik Kockum (f 1941) och Frans Henrik Kockum (d. 1910) samt dessa ättlingars makar och makor. Släktens privata nettoförmögenhet (inkl. ett antal familjestiftelser) uppgår till ca 40 mkr, varav ca 60 procent innehas av nio personer.

Den valda släktdefinitionen är tämligen vid och ägargruppen omfattar därför ett betydande antal personer. Motivet för den valda definitionen är att någon klar gräns mellan de båda släktgrenarnas ägarintressen inte finns. Representanter för båda grenarna är företrädda i styrelserna för Kockums Mek. Verkstad och Kockums Jernverk. Vidare är i ett av företagen de båda släktgrenarnas aktieinnehav ungefär lika stora och bildar tillsammans ett majoritetsintresse. I båda företagen är många medlemmar av ägargruppen representerade på stämmorna.

Några andra större stiftelser än familjestiftelser finns inte. Gruppen är inte direkt företrädd i någon bankstyrelse. Släkten Kockums ägarintressen omfattar i stort sett endast de båda Kockumföretagen (tabell 4: 10).

Kockums Mek. Verkstad har under efterkrigstiden gjort flera stora förvärv, som inneburit en avsevärd differentiering av företagets verksamhet. AB Landsverk köptes år 1948 från den statliga s. k. flyktkapitalbyrån. Chr. Olsson i Falkenberg, numera AB Interconsult (414 anställda år 1964) förvärvades under hösten 1963. Kockums Mek. Verkstad övertog året därpå Söderhamns Verkstäder AB (391 anställda år 1964). Säljare var Skandinaviska Banken och Enskilda Banken. År 1965 förvärvades Helsingborgs Varvs AB (566 anställda år 1964) från främst Rederi AB Transmarin. Slutligen har ett majoritetsintresse erhållits i Malmoil.

Koncentrationsutredningen SOU 1968:7

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Navigation<< Koncentrationsutredningen – BonnierKoncentrationsutredningen – Dunkergruppen >>
Advertisements