Holstensson – Luxor

Inlägget är del 1 av 7 i serien Finansfamiljer som aldrig blev

Luxor grundades 1923 av Axel Harald Holstensson, född den 7 maj 1889 i Norberg, Västmanland och död den 13 augusti 1979 i Motala. Han var son till en malmlastare och hade ingen annan utbildning än några års folkskola. Han arbetade som elmontör och så småningom som resemontör och verkmästare hos ASEA åren 1907-1918. På fritiden studerade han elektroteknik.

1918 flyttade han till Motala och startade en elbutik och installationsfirma Motala Elektriska Byrå. Efterkrigsdepressionen ledde emellertid till ett kritiskt läge för företaget. En utväg blev att börja bygga radioapparater så Axel Holstensson registrerade 1923 Firma Radiofabriken Luxor.

Den enskilda firman ombildades 1934 till Luxor Radio AB. I mitten av 1930-talet anklagades Luxor och även Gylling & Company av Philips och AGA-Baltic för patentintrång. Det ledde till årslånga processer, som Luxor och Gylling så småningom vann. Men under tiden förlorade företaget återförsäljare. Lösningen blev att etablera egna butiker i de städer där återförsäljarna försvann. 1937 och 1938 öppnades därför butiker i Hudiksvall, Sundsvall, Skövde, Halmstad och Kalmar och som mest hade Luxor ett femtiotal butiker i egen regi.

År 1934 introducerades en skivväxlare vars konstruktion successivt förbättrades under de följande åren. Skivväxlaren kunde spela av skivorna automatiskt en efter en ur en bunt på upp till 10 skivor. Grammofonernas popularitet växte och blev en viktig produkt för företaget

1945 köpte Luxor det konkursmässiga Skandinaviska Radio AB med varumärket Skantic, som sedan användes parallellt med Luxors eget.

Hela fabriken flyttades 1947-48 till nybyggda lokaler. Där växte verksamheten under de kommande trettio åren då Luxor jämsides med Svenska Philips blev marknadsledande inom radio och TV i Norden. 1955 började Luxor tillverka tv-apparater, 1965 den första svenskbyggda batteri-TV:n, 1964 den första svenskbyggda TV-kameran och 1969 den första svenskkonstruerade färg-TV:n. Företagets expansion skedde i stor utsträckning med lånade pengar, till en början från Skånska Banken, men senare från statliga Kreditbanken och Handelsbanken.

Fram till 1975 var axel Holstensson arbetande styrelseordförande och den drivande kraft. Familjen var ensamma ägare fram till förstatligandet 1979.

Konkurrens från Fjärran Östern ledde till att den egna tillverkningen av radioapparater upphörde 1976 och snart även produktionen av grammofoner och bandspelare. En stor brand år 1976 som förstörde fabriken påskyndade utvecklingen. Istället köptes apparater från Asien som såldes under Luxors och Skantics varumärken.

Luxor utvecklade också TV-spel (konsolspel), men de blev aldrig någon succé. Tillverkning av persondatorer startade 1978 med modellen ABC 80 som senare följdes av ABC 800 och ABC 1600. Dessa sålde bra till en början och hade en tid 60% av persondatormarknaden, men omkring 1983 började IBM:s PC med Microsoft DOS operativsystem att dominera PC-marknaden.

Trots den relativt framgångsrika datorsatsningen var företaget ändå nära konkurs 1979 som en följd av branden, inga framgångar på exportmarknaden och en passiv företagsledning. Krisen löstes genom förstatligande. Vid denna tid hade företaget 2 000 anställda. Fyra månader efter statens övertagande avled Axel Holstensson. Luxor AB delades upp på tre dotterbolag: Luxor Konsumentelektronik AB, Luxor Electronics AB och Luxor Datorer AB. Senare tillkom även Luxor Satellite AB för tillverkning och försäljning av satellitmottagare.

Finska Nokia gick in som huvudägare 1984. Datortillverkningen lades ner 1986 och TV-tillverkningen i Motala började avvecklas 1992 och flyttades till Finland. I stället producerades mottagare för kabel- och satellit-TV. Men Nokia ville renodla sin verksamhet till mobiltelefoni och sålde därför satellitmottagarverksamheten 1998 till amerikanska Space Craft Inc. Det företaget fortsatte att tillverka satellitmottagare i Motala fram till 2002, då den överfördes till lågkostnadsländer.

Redan 1997 sålde Nokia tillverkningen av bilhögtalare och audioförstärkare till Harman International Industries.

Ett samarbete med då Electroluxägda Autoliv AB ledde till att Autoliv först blev delägare i Luxor Electronics för att sedan 1998 köpa hela verksamheten. I Motala finns alltjämt tillverkning av olika typer av elektronikprodukter för fordonsindustrin kvar.

Varumärket Luxor ägs numera av turkiska Vestel och används för tv-apparater på den svenska marknaden. Dessa har då inget att göra med televisionsapparater som Luxor AB själva tillverkade och sålde.

Andra källor: Jan Glete, Nätverk i näringslivet, 1994

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

NavigationJohansson – Algots >>
Advertisements